Domar kan ha gett Republikanerna ledning inför valet

Efter Högsta domstolens beslut: Nytt bakslag för Demokraterna i kampen om representanthuset

USA:s högsta domstols beslut förra veckan har tillsammans med en dom i delstaten Virginia på fredagen skapat oro inom det demokratiska partiet. Utvecklingen ses som ett allvarligt bakslag i den pågående striden om landets valdistrikt, en process som inleddes redan i höstas.

Flera delstater, däribland Texas och Kalifornien, har under det senaste året ritat om sina valdistriktsgränser för att gynna de egna kandidaterna och säkra platser i representanthuset. Enligt den politiska nyhetssajten Politico har denna utveckling nu lett till att tio platser i praktiken har tippat över till Republikanernas fördel.

”Jag tror att vi fortfarande kan ta tillbaka representanthuset, men det är ett stort bakslag. Vi måste helt enkelt få fler röster,” säger Adrienne Elrod, strateg inom Demokraterna, i en kommentar om situationen.

För att återta majoriteten i representanthuset i höstens mellanårsval behöver Demokraterna erövra minst tre platser från Republikanerna. I nuläget sätter partiet sitt hopp till Donald Trumps sjunkande förtroendesiffror, som påverkats negativt av hushållens försämrade ekonomi. De ekonomiska problemen kopplas bland annat till det impopulära kriget i Iran och de höga bränslepriser som konflikten medfört.

Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet, menar att läget för Demokraterna har blivit mer osäkert efter domarna, samtidigt som mycket tyder på att ”Trump-faktorn” kan få stort genomslag i valet.

”Det här är ju egentligen inte ett nationellt val, utan lokalval i 435 valkretsar, men att Trump tappar i popularitet anses missgynna det republikanska partiet allmänt i kongressvalet,” förklarar Blanck.

Om det skulle bli ett så kallat ”wave-val” – en omfattande opinionsvåg i protest mot Trump – kommer de omritade valdistrikten att spela mindre roll. Men om valresultatet blir jämnt, vilket har varit fallet i flera tidigare val, kan de ledamöter som Demokraterna nu riskerar att förlora bli avgörande för maktbalansen i representanthuset.

Högsta domstolens dom förra veckan innebar en försvagning av Voting Rights Act från 1965, en lag som stiftades under medborgarrättsrörelsen och som har ansetts vara särskilt betydelsefull för att garantera de svarta amerikanernas rösträtt.

”Den ledde till stora förändringar där svarta, som i stor utsträckning röstar demokratiskt, började kunna rösta i mycket större andel än tidigare. Nu är det uppe på ordentligt höga siffror,” konstaterar Blanck.

Domstolsbeslutet öppnar dörren för ytterligare förändringar av valkretsar till Republikanernas fördel. I sydliga delstater som Louisiana och Alabama agerar man nu snabbt för att dra nytta av domslutet. Detta har väckt oro bland demokratiska valstrateger som ser risken att förlora traditionellt säkra mandat öka.

I det demokratiskt styrda Virginia stoppade delstatens högsta domstol nyligen Demokraterna från att rita om en valkrets, trots att man folkomröstat om den. Ett av de angivna skälen var att förändringen inte gjorts i tillräckligt god tid inför det kommande valet.

Omritningen av valdistrikt, så kallad ”gerrymandering”, är en kontroversiell men vanlig praktik i amerikansk politik. Processen genomförs vanligtvis vart tionde år efter folkräkningen, men har under senare år blivit allt mer omstridd när båda partier aggressivt försöker maximera sina fördelar genom att utforma valkretsar som gynnar de egna kandidaterna.

För Demokraterna, som redan kämpar i motvind med en impopulär president och ekonomiska utmaningar, utgör dessa juridiska nederlag ytterligare ett hinder i försöken att behålla kontrollen över representanthuset efter höstens val.