Efter stängd rättegång – riskerar fängelse för konstverk om Mao

I Kina ställs konstnär inför rätta för kontroversiell konst efter 17 år

En kinesisk domstol i Sanhe i Hebei-provinsen har inlett rättegången mot konstnären Gao Zhen, som anklagas för förtal av landets hjältar och martyrer. Rättegången, som ägde rum bakom stängda dörrar i måndags, kommer mer än 17 år efter att hans kontroversiella konstverk först visades i Peking.

Gao Zhen har suttit häktad i över ett och ett halvt år efter att han greps i sin ateljé i Peking sommaren 2024 under ett besök i hemlandet. Enligt uppgifter från hans hustru vägrade konstnären erkänna brott under rättegången. Om han döms riskerar han upp till tre års fängelse.

I samband med gripandet beslagtogs Gaos konstverk. Hans fru och sjuårige son, som är amerikansk medborgare, har förhindrats från att lämna Kina – ett exempel på hur myndigheter i landet ibland använder familjemedlemmar som påtryckningsmedel i politiskt känsliga fall.

Bakgrunden till åtalet går tillbaka till 2009, då Gao Zhen tillsammans med sin yngre bror Gao Qiang ställde ut sina verk i Pekings välkända konstnärsdistrikt 798. För att kunna visa upp sina provocerande och kritiska statyer utan att riskera censur hade konstnärerna satt upp en skylt vid ingången: ”Okända besökare ej välkomna”. Genom detta arrangemang räknade de med att utställningen inte skulle anses vara öppen för allmänheten, vilket gav dem större konstnärlig frihet.

Bland de kontroversiella verken fanns en bronsskulptur föreställande Mao Zedong som riktade vapen mot Jesus, kallad ”Avrättningen av Jesus”. Ett annat verk, ”Maos skuld”, visade den tidigare ledaren knäböjande i en ångerfull position – en bild som kineser aldrig tidigare hade sett. Med denna skulptur ville bröderna förmedla att Mao borde ha bett om ursäkt för sina misstag. Ett tredje konstverk avbildade Mao med stora bröst och en lång näsa, liknande sagofiguren Pinocchio.

Statyerna väckte starka reaktioner i Kina där Mao Zedong, trots de kontroversiella delarna av hans arv, fortfarande ses som en halvgud av många, särskilt bland äldre generationer. De frågor som konstnärerna berörde – som hungersnöden under ”Det stora språnget” 1958–62 då miljontals människor dog, eller kaoset under Kulturrevolutionen 1966–76 – är ämnen som sällan diskuteras öppet i Kina.

Vid tiden för utställningen berättade Gao Zhen att han hoppades att deras konstverk skulle kunna visas öppet i Kina inom 20 år. Istället har landet under president Xi Jinpings styre rört sig i motsatt riktning, med striktare kontroll över historiska narrativ och konstnärliga uttryck.

För fem år sedan införde Kina en lag som förbjuder ”förtal” av nationella hjältar och martyrer, med straff på upp till tre års fängelse. Lagen är en del av en bredare kampanj för att stärka kommunistpartiets officiella historiesyn och förhindra alternativa tolkningar av historiska händelser och personer.

Det anmärkningsvärda i fallet med Gao Zhen är att lagen tillämpas retroaktivt på konstverk som skapades långt innan lagen trädde i kraft – ett exempel på hur rättsväsendet används för att stärka den ideologiska kontrollen i dagens Kina.

Konstnärsbrödernas fall illustrerar den dramatiska förändringen i Kinas kulturella och politiska klimat under det senaste decenniet. Där det tidigare fanns utrymme för försiktig provokation genom konstnärliga uttryck, om än med vissa begränsningar, har utrymmet för kritisk konst krympt avsevärt under Xi Jinpings ledarskap.

Rättegången mot Gao Zhen betraktas av människorättsorganisationer som ett tydligt exempel på hur Kina använder lagstiftning för att tysta oliktänkande och säkerställa att partiets historiska narrativ förblir oemotsagt, även när det gäller händelser som ligger flera decennier tillbaka i tiden.