Expert: Licens för Patriot löser inte Ukrainas akuta problem

Ukrainas luftförsvar står inför akuta utmaningar i sin kamp mot ryska robotattacker riktade mot huvudstaden Kiev. Under natten till måndagen misslyckades försvaret helt med att skjuta ner någon av de 29 ballistiska robotar som riktades mot staden, vilket tydligt visar på den kritiska bristen på avancerade luftvärnssystem.

Sommarens intensifierade ryska angrepp har blottlagt betydande svagheter i Ukrainas luftförsvarskapacitet. Medan landet har visat sig framgångsrikt i att avvärja majoriteten av de iranska Shahed-drönarna som ofta avfyras i hundratals, har de ballistiska robotarna visat sig vara en betydligt svårare utmaning att bemöta.

Det ukrainska luftvärnssystemet är utplacerat i en ring runt Kiev, men denna strategi har visat sig sårbar för rysk taktik. Genom att överbelasta enskilda sektioner av försvaret lyckas Ryssland få sina robotar att penetrera skyddet och nå sina mål i huvudstaden.

För att effektivt kunna stoppa Kremls mest avancerade vapen – ballistiska robotar som Iskander, Kinzhal och Oresjnik – är Ukraina beroende av det amerikanska Patriotsystemet. Dessa sofistikerade luftvärnspjäser är extremt eftertraktade och det råder en akut brist på dem. President Volodymyr Zelenskyj vädjar så gott som dagligen om fler leveranser av dessa kritiska försvarsrobotar till internationella partners.

I en intervju med Financial Times på måndagen avslöjade Zelenskyj den prekära situationen. Han berättade att Ukraina i vissa fall har fått leveranser för att fylla sina förråd med Patriotrobotar bara dagen före en massiv attack, vilket understryker den desperata bristen på dessa system.

Johan Huovinen, lärare i militär strategi vid Försvarshögskolan, bedömer att det vid den senaste attacken kan ha varit så att Ukrainas luftförsvar helt enkelt inte hade några, eller endast ett fåtal, av de avancerade luftvärnspjäserna tillgängliga. Denna bedömning förklarar varför försvaret misslyckades med att nedkämpa någon av de ballistiska robotarna.

Parallellt med vädjan om fler leveranser har Kiev också begärt tillstånd att själva få tillverka Patriotrobotar. På tisdagsmorgonen rapporterade den finländska tidningen Iltalehti, med hänvisning till Natokällor, att USA är beredda att ge grönt ljus för detta. Michael Duffy, rådgivare vid Pentagon, bekräftade till nyhetsbyrån Reuters att USA är öppet för att produktion av Patriotsystem kan ske utanför landets gränser.

Enligt Huovinen kan USA komma att ge Ukraina tillåtelse att tillverka någon av Patriotmodellerna, men det är troligt att Washington är ovilligt att dela sin allra senaste teknologi. Detta är ett välkänt mönster när det gäller amerikanska vapensystem och teknologiöverföring.

Det finns precedens för att USA delar produktionslicenser för Patriotsystem. Japan har tidigare fått tillstånd att tillverka Patriotrobotar av versionen PAC-3. I slutet av maj kom också signaler om att Polen kan beviljas motsvarande licens. Det är dock värt att notera att både Japan och Polen har betydligt mer omfattande och etablerade försvarsavtal med USA än vad Ukraina för närvarande har.

Trots att signalerna från Washington kan verka lovande för Kiev på längre sikt, är det inget som kommer att lösa det akuta problemet som landet står inför med de pågående ryska robotangreppen. Huovinen är tydlig med att tidslinjen för en eventuell inhemsk produktion är lång.

”Det skulle antagligen ta flera år att få igång produktionen. Resultatet kanske man skulle kunna se till 2030”, konstaterar han. Detta innebär att även om Ukraina får positiva besked under veckans Natomöte i Ankara, kommer landet fortfarande att vara beroende av internationella leveranser av färdiga system under överskådlig framtid.

Situationen belyser den komplexa balansen mellan kortsiktiga militära behov och långsiktiga försvarsindustriella lösningar. För Ukraina är den omedelbara prioriteten att säkra fler fungerande Patriotsystem för att skydda civila områden och kritisk infrastruktur mot de fortsatta ryska robotattackerna, medan diskussioner om inhemsk produktion representerar en viktig men långsiktig strategi för landets försvarskapacitet.