Experten om Putin: ”Mer pressad än någonsin”

Efter en rad militära bakslag på fronten och en utbredd bränslebrist i landet växer missnöjet bland den ryska befolkningen. Situationen har blivit så allvarlig att även president Vladimir Putin tvingas ta hänsyn till folkopinionen, något som är ovanligt för den auktoritäre ledaren.

Enligt Rysslandsexperten Tomas Sniegon befinner sig Putin i ett läge som kan beskrivas som mer pressat än någonsin tidigare under hans långa tid vid makten. Även om presidentposten inte står på spel i närtid, är Putin beroende av befolkningens stöd och framför allt deras vilja att delta i krigsinsatsen.

”Det har aldrig varit så stressigt för honom som det är nu”, konstaterar Sniegon.

Den ryska ekonomin och samhället har under de senaste månaderna drabbats hårt av kombinationen av internationella sanktioner och den pågående militära konflikten. Bränslebristen har slagit hårt mot vanliga medborgare och utgör en påtaglig symbol för de försämrade levnadsförhållandena i landet.

Samtidigt som den civila befolkningen kämpar med vardag med stigande priser och bristande tillgång till basvaror, fortsätter de militära motgångarna att rapporteras från fronten. De ryska styrkorna har under den senaste tiden tvingats retirera från flera tidigare intagna positioner, vilket har lett till ökad frustration både bland soldater och deras anhöriga hemma.

Situationen skiljer sig markant från krigets inledning, då statligt kontrollerade medier kunde måla upp en bild av snabba framgångar och minimal påverkan på det ryska samhället. Nu är verkligheten svårare att dölja, särskilt när effekterna märks direkt i människors vardagsliv.

För Putin innebär det växande missnöjet en komplex utmaning. Hans politiska makt har historiskt vilat på en kombination av auktoritet, kontroll över medielandskapet och ett socialt kontrakt där befolkningen accepterat begränsad politisk frihet i utbyte mot ekonomisk stabilitet och nationell stolthet.

När detta kontrakt börjar spricka, tvingas även en ledare med Putins starka grepp om makten att anpassa sig. Behovet av fortsatt rekrytering till de militära styrkorna gör att regimen inte kan ignorera opinionen helt. Utan ett tillräckligt antal soldater och en befolkning som åtminstone tolererar kriget, försvagas Rysslands förmåga att fortsätta den militära kampanjen.

Enligt Sniegon befinner sig Putin därför i en situation där han måste balansera mellan att upprätthålla en bild av styrka och kontroll, samtidigt som han faktiskt är tvungen att lyssna på signaler från befolkningen på ett sätt som tidigare inte varit nödvändigt.

Den ekonomiska påfrestningen på Ryssland förväntas dessutom öka framöver. Sanktionerna från väst har fått allt större genomslag i den ryska ekonomin, och möjligheterna att kringgå dem blir successivt svårare. Bränslebristen är bara ett exempel på hur den isolerade ekonomin får svårt att fungera normalt.

Samtidigt har krigets kostnad blivit allt tydligare, både i form av människoliv och ekonomiska resurser. De omfattande militära utgifterna tär på statens budget, medan skatteintäkterna minskar när ekonomin pressas.

För den ryska befolkningen innebär detta en allt svårare vardag där prisökningar, varubrister och oro för framtiden blandas med grief över förlorade anhöriga och osäkerhet kring krigets utgång. Det sociala kontraktet mellan stat och medborgare, som varit en grundpelare i Putins maktutövning, utsätts för ett hårt tryck.

Hur länge Putin kan upprätthålla sin position mitt i denna storm av missnöje och motgångar återstår att se. Men enligt experter som Sniegon är det tydligt att situationen är mer prekär för den ryske ledaren nu än vid någon tidigare tidpunkt under hans tid vid makten. Kombinationen av militära bakslag och inrikespolitiska utmaningar skapar en unik press som även en erfaren auktoritär ledare som Putin måste förhålla sig till.