Ukrainas drönarteknik efterfrågas globalt efter Irankrigets utbrott

Det pågående kriget i Iran har skapat en explosionsartad efterfrågan på ukrainsk drönarteknik. Efter flera års konfrontation med ryska drönarattacker har Ukraina utvecklat avancerade system för att neutralisera fientliga drönare, en kompetens som nu eftersöks av länder världen över.

Endast två veckor efter Irankrigets utbrott befinner sig Ukraina i långt framskridna förhandlingar med flera nationer. Bland de mest intresserade köparna finns Saudiarabien som vill förvärva både interceptordrönare och utrustning för elektronisk krigföring, främst komponenter som stör signalerna till attackerande drönare. Enligt Wall Street Journal är affären värd flera miljoner dollar om den slutförs.

Kiev uppger att man kontaktats av närmare ett dussin länder, huvudsakligen från Gulfregionen, som alla blivit akut medvetna om hotet från iranska Shahed-drönare.

Även USA, världens militära supermakt, för nu detaljerade diskussioner med Ukraina om obemannade luftfarkoster. Iran har riktat in sig på amerikanska mål i Persiska viken, vilket har tvingat USA att omvärdera sin försvarskapacitet mot drönare. Kort efter de amerikansk-israeliska attackerna mot Iran skickade Ukraina både drönare och expertis till Jordanien för att skydda amerikanska intressen. Ukrainska specialister har även rest till Qatar, Förenade arabemiraten och Saudiarabien.

President Volodymyr Zelenskyj bekräftar att en ukrainsk delegation från försvarsteknologiska företag nyligen besökt Washington, men framhåller att ingen överenskommelse ännu slutits med amerikanerna.

Det är inte första gången Ukraina försöker etablera försvarssamarbete med USA. För över ett år sedan föreslog Kiev en affär, ibland kallad ”the Drone Deal”, där ukrainska drönare och amerikanska Patriotmissiler skulle ingå. Överenskommelsen genomfördes aldrig, men erbjudandet kvarstår och är enligt Zelenskyj minst lika relevant idag.

Vid en frågestund med journalister, där DN deltog, betonade Zelenskyj att Ukraina har god kapacitet att producera interceptordrönare för export, förutsatt att finansiering säkras.

”Vi är alltid öppna för samarbeten,” sade presidenten, men påpekade samtidigt att Ukraina själva behöver akut förstärkning av sitt luftförsvar – framför allt fler Patriotmissiler.

Just nu är dock USA:s egen efterfrågan på Patriotsystemet rekordhög. Under endast de första tre dygnen av Irankriget förbrukade USA betydligt fler luftvärnsmissiler än vad Ukraina haft tillgång till under fyra års konflikt.

Från europeiska länder väntas Ukraina få runt 35 Patriotmissiler under våren, men det täcker inte ens i närheten landets faktiska behov, som uppskattas till omkring 60 missiler per månad för att försvara sig mot ryska attacker.

Kriget i Iran påverkar inte bara vapenleveranserna till Ukraina, utan har även försenat fredsförhandlingarna. Nästa samtalsrunda, som tidigare skjutits upp, planeras nu försiktigt till slutet av veckan. Schweiz och Turkiet har nämnts som möjliga mötesplatser, eftersom Förenade Arabemiraten plötsligt befinner sig i ett utvidgat krigsområde.

I Kiev växer otåligheten och irritationen. Ukrainska myndigheter fick varken förhandsinformation eller snabb återkoppling efter det timslånga telefonsamtalet mellan USA:s president Donald Trump och Rysslands Vladimir Putin i måndags. Samtalet, som initierades av Trump, fokuserade främst på situationen i Mellanöstern men berörde även Ukraina. I efterföljande kommentarer upprepade Trump sitt tidigare uttalande om att Zelenskyj sitter med ”en dålig giv”, ett uttalande som av många tolkas som ett eko av ryska ståndpunkter.

Om USA:s förhandlare – ledda av Steve Witkoff och Jared Kushner, som också är djupt involverade i Mellanösternfrågorna – inte kan prioritera Ukraina, är det i nuläget oklart vem som skulle kunna ta över rollen som medlare i konflikten.

Drönare kostar endast en bråkdel av luftvärnsmissiler, vilket gör ukrainska interceptordrönare till ett kostnadseffektivt alternativ för länder som söker skydd mot luftburna hot. Med sin unika erfarenhet från år av drönarkrigföring har Ukraina nu möjlighet att omvandla sitt tekniska kunnande till både diplomatisk och ekonomisk fördel i en allt mer komplicerad global säkerhetssituation.