Franskt storbolag gav miljoner till IS före terrorattackerna i Paris

Fransk cementjätte dömd för finansiering av terrororganisation i Syrien

Den franska cementjätten Lafarge har dömts till rekordböter på 1,1 miljarder euro (motsvarande 12,2 miljarder kronor) för att ha finansierat terroristgruppen Islamiska staten (IS) under det syriska inbördeskriget. Detta utgör ett av de mest uppmärksammade fallen av företagsfinansiering av terrorism i modern tid.

Lafarge, som under flera decennier varit en av världens ledande cementtillverkare och numera ingår i den schweiziska koncernen Holcim, försökte under krigets mest intensiva period hålla igång sin fabrik i Jabaliya nära staden Ain Issa i norra Syrien. För att säkerställa driften betalade företaget för beskydd från tre islamistiska väpnade grupper, varav en var den ökända terrororganisationen IS.

Enligt domstolens utredning betalade Lafarge ut minst 5,6 miljoner euro (61 miljoner kronor) till dessa grupperingar under 2013 och 2014. Domstolen har fastslagit att en betydande del av dessa medel senare användes för att planera och genomföra terrorattacker – inklusive de förödande attackerna i Paris i november 2015 som krävde över 130 människoliv.

”Denna finansieringsmetod var helt avgörande för terrorgrupperna, särskilt för IS, eftersom det gav dem kontroll över Syriens naturresurser och möjlighet att finansiera terrorhandlingar, både inom det egna territoriet och utanför, som i Europa,” förklarade domaren Isabelle Prévost-Desprez enligt den franska tidningen Le Figaro.

Lafarges syriska verksamhet anpassade sig systematiskt till den nya maktordningen i regionen. Företaget följde IS regelverk, använde IS-godkända underleverantörer och försåg terrororganisationens lokala myndigheter med cement. Genom detta agerande blev företaget indirekt en viktig finansiär av en av världens mest fruktade terrororganisationer.

Företagsledningen har under rättegången hävdat att de ställdes inför ett svårt etiskt dilemma. De riskerade att förlora en helt nybyggd anläggning värderad till närmare sju miljarder kronor om verksamheten avbröts. ”Vi skulle ha kunnat hålla händerna rena och bara gett oss av. Men vad skulle ha hänt med fabriksarbetarna då?” förklarade förre vice vd:n Christian Herrault under rättegången. ”Vi hade att välja mellan två onda ting och vi valde det minst onda,” hävdade han.

Domstolen avfärdade dock detta resonemang och gick på åklagarens linje att företagets enda egentliga mål hade varit att säkra sin vinst. Trots påståenden om att man agerat för att skydda anställda ansåg domstolen att vinstintresset varit den drivande faktorn bakom de beslut som fattades.

Förutom de enorma böterna som bolaget ålagts att betala har även flera högt uppsatta chefer dömts till långa fängelsestraff. Förre vd:n Bruno Lafont fick sex års fängelse och tidigare vice vd:n Christian Herrault dömdes till fem års fängelse. Båda straffen ska verkställas omedelbart även om domen överklagas. Ytterligare fem chefer fick också fängelsedomar för sin inblandning.

Domen är historisk både gällande bötesbelopp och för att den tydligt markerar att företag kan hållas direkt ansvariga för finansiering av terrorism, även om deras primära verksamhet är civil. Detta skapar ett viktigt prejudikat för hur multinationella företag förväntas agera i konfliktområden där terrororganisationer har inflytande.

Fallet har väckt stor uppmärksamhet i affärsvärlden och reser viktiga frågor om gränsdragningen mellan att fortsätta affärsverksamhet i konfliktområden och att bli indirekt medbrottsling till brott mot mänskligheten. För Holcim, som förvärvade Lafarge 2015 efter att händelserna ägt rum, innebär domen en betydande ekonomisk smäll och ett allvarligt anseendeproblem att hantera.

Det franska rättsväsendets agerande visar också på en ökad global vaksamhet kring företags ansvar i konfliktzoner, där affärsbeslut kan få långtgående konsekvenser för regional och internationell säkerhet.