Halverat pris på bussbiljetten i Sverige – men hur gör andra länder?

Kollektivtrafikens framtid tar form runt om i världen, och trenden pekar mot allt lägre biljettpriser. I Sverige förbereds nu en historisk förändring när priset på månadskort i kollektivtrafiken ska halveras över hela landet. Men denna reform är långt ifrån unik i ett internationellt perspektiv. På flera platser världen över har man redan tagit steget fullt ut och infört helt avgiftsfri kollektivtrafik.

Bakgrunden till den svenska reformen ligger i en ambition att göra kollektivtrafiken mer tillgänglig för fler människor, samtidigt som man vill minska bilåkandet och därmed utsläppen av växthusgaser. Genom att sänka priset på månadskort hoppas beslutsfattare kunna locka fler resenärer att välja buss, tåg och tunnelbana framför bilen. Men frågan är om en halvering räcker, särskilt när andra länder och städer visar att nolltaxa faktiskt är genomförbart.

Internationellt har konceptet med gratis kollektivtrafik fått allt större genomslag de senaste åren. Flera städer och till och med hela länder har valt att göra sina buss- och tågtjänster helt kostnadsfria för allmänheten. Motiven varierar, men de vanligaste argumenten handlar om att minska trängsel, förbättra luftkvaliteten och öka den sociala rörligheten för ekonomiskt utsatta grupper.

Luxemburg blev 2020 det första landet i världen att införa helt gratis kollektivtrafik på nationell nivå. Det lilla landet i Västeuropa tog det historiska beslutet att göra alla bussar, tåg och spårvagnar avgiftsfria för både invånare och besökare. Beslutet togs delvis som en lösning på landets omfattande trafikproblem, där många pendlare från grannländerna dagligen kör in till Luxemburg för att arbeta. Genom att erbjuda gratis kollektivtrafik hoppades regeringen kunna minska trycket på vägarna och förbättra miljön.

Ett annat framträdande exempel är den estniska huvudstaden Tallinn, som redan 2013 införde gratis kollektivtrafik för alla registrerade invånare. Projektet har betraktats som framgångsrikt och har lett till en markant ökning av antalet resenärer. Samtidigt har det gett staden möjlighet att locka fler människor att officiellt registrera sig som invånare, vilket i sin tur har ökat skatteintäkterna.

I Frankrike har flera mindre städer och kommuner valt att gå i samma riktning. Dunkerque, en stad med omkring 200 000 invånare i norra Frankrike, införde gratis kollektivtrafik 2018. Beslutet fattades för att göra staden mer attraktiv och för att minska miljöpåverkan. Resultatet blev en dramatisk ökning av kollektivtrafikresenärer, och erfarenheterna har inspirerat andra franska städer att överväga liknande lösningar.

Även i USA finns exempel på städer som experimenterat med avgiftsfri kollektivtrafik. Kansas City blev 2019 den första större amerikanska staden att göra alla sina busslinjer helt gratis. Beslutet motiverades med att öka tillgängligheten för lågavlönade och att minska den administrativa bördan och kostnaderna för biljetthantering.

I Brasilien har huvudstaden i delstaten Paraná, Maringá, infört gratis kollektivtrafik under vissa tider på dygnet. Liknande experiment har genomförts i flera andra latinamerikanska städer, där målet ofta är att göra det möjligt för fattiga befolkningsgrupper att ta sig till arbete och skola utan att ekonomin blir en barriär.

Australien har också sett initiativ där mindre kommuner testat gratis kollektivtrafik. I vissa städer erbjuds avgiftsfria tjänster under särskilda dagar eller för specifika grupper, som äldre eller studenter, som ett sätt att främja hållbara resvanor.

När Sverige nu förbereder sig för att halvera priset på månadskort är det tydligt att landet tar ett steg i rätt riktning, men samtidigt halkar efter vissa andra nationer. Frågan som många nu ställer sig är om en halvering är tillräckligt, eller om Sverige i framtiden också bör överväga att följa exemplen från Luxemburg, Tallinn och andra platser där nolltaxa redan är verklighet.

De internationella erfarenheterna visar att gratis kollektivtrafik kan ha positiva effekter både på miljön, samhällsekonomin och människors levnadsvillkor. Samtidigt kräver det politisk vilja, ekonomisk planering och ofta en omfördelning av resurser från andra områden. För Sverige kan den kommande reformen bli ett första steg mot en ännu mer tillgänglig och hållbar kollektivtrafik.