Hon är efterlyst av svensk polis – DN hittar henne i full färd med att stämma bärplockare

I det thailändska rättssystemets korridorer pågår en remarkabel vändning. En kvinna i mörk kostymdräkt, med diamantring på fingret och ansikte delvis dolt av munskydd, sitter utanför en rättssal i Chaiyaphum i nordöstra Thailand. Scenen skulle kunna vara hämtad från en film, men verkligheten är långt mer komplex – kvinnan är internationellt efterlyst av svensk polis, misstänkt för grov människoexploatering i den svenska bärbranschen.

Under de senaste åren har Dagens Nyheter intervjuat över hundra thailändska bärplockare som berättat om slavliknande förhållanden i de svenska skogarna. När flera bolag i branschen polisanmäldes hösten 2022 beslutade svenska myndigheter att fokusera utredningsresurserna på denna kvinna, som länge varit en central gestalt i branschen.

Bärplockarna beskriver en verklighet långt från svenska arbetsrättsliga normer. De arbetade från fem på morgonen till tio på kvällen, sju dagar i veckan, även när de var sjuka eller hungriga. Deras ersättning begränsades till 100 kronor i veckopeng plus 300 kronor när säsongen avslutades – en bråkdel av den lagstadgade garantilönen på drygt 23 000 kronor som de aldrig fick se röken av.

När den misstänkta kvinnan och två medarbetare greps i Sverige i början av 2024, släpptes de efter bara några dagar och lämnade landet. DN har därefter ihärdigt försökt nå kvinnan för kommentar, genom mejl, telefonsamtal och besök vid hennes thailändska tillhåll.

Vid domstolsbyggnaden i Chaiyaphum sker så det oväntade mötet. Paradoxalt nog är det här hon, den internationellt efterlysta, som stämmer sina tidigare arbetare – samma personer som anmält henne i Sverige för lönebedrägeri.

”Det känns som om jag har kvävts under så lång tid. Min sida av historien har inte alls kommit fram. Jag har verkligen velat prata,” säger kvinnan till DN:s reportrar, oväntat samarbetsvillig när de närmar sig.

Utredningen i Sverige inleddes med stora ambitioner. Sju poliser, två åklagare, flera målsägandebiträden och tolkar reste till Thailand förra året för förhör under nästan en månad. Men därefter har arbetet tappat fart drastiskt.

”Det är så oerhört pinsamt för svensk polis och åklagare. Jag har aldrig varit med om något liknande,” säger målsägandebiträdet Silvia Ingolfsdottir. ”Man åker till Thailand och sedan arbetsvägrar i princip polisen.”

För närvarande arbetar endast en enda polis med utredningen, och de flesta förhören med bärplockarna har inte ens översatts. Pontus Fälldin, polismästare i region Nord, förklarar att ärendet nedprioriterats eftersom den efterlysta kvinnan är på fri fot utomlands och Sverige saknar utlämningsavtal med Thailand.

Ingolfsdottir avfärdar förklaringen och antyder att rasism kan ligga bakom: ”Hade det varit flera hundra svenskar som utnyttjats på det här sättet tror jag att man hade agerat annorlunda.”

Utanför rättssalen i Chaiyaphum berättar bärplockaren Jomjai Jangpaeng om sin utmattning. Hon är en av över hundra personer som anmälde kvinnan i Sverige och som nu i stället stäms i Thailand.

”Hon vill göra oss rädda, pressa oss och stämma oss för förtal. Det känns som om de sitter på all makt och vi har inget att sätta emot. Snart har jag inget kvar i mitt liv,” säger Jomjai, som sålde sex kycklingar för att ha råd med bensin till domstolen.

I intervju med DN förnekar den efterlysta kvinnan alla anklagelser och hävdar att bärplockarna fått korrekt betalning per kilo, trots att deras kontrakt med Migrationsverket garanterade fast lön. Hon påstår att de som anmält henne bara utgör en mindre grupp och att arbetarna själva misskötte sina uppgifter.

När solen sjunker bakom domstolsbyggnaden sammanfattar Jomjai den tragiska situationen: ”Vi åkte till Sverige för att tjäna pengar. När vi inte fick pengar i Sverige så grät jag varje dag. Nu har det här utvecklat sig till något hemskt.”

Om utredningen i Sverige leder till rättegång kan det bli landets största människohandelsfall någonsin, med 115 målsägande. Men för tillfället står utredningen stilla medan bärplockarna fortsätter sin kamp för upprättelse i två länders rättssystem.