En 66-årig kvinna som en gång var medlem i den beryktade tyska terrorgruppen Röda arméfraktionen (RAF) har dömts till fängelse för sin roll i en serie väpnade rån som sträckte sig över nästan två decennier. Domen, som föll på torsdagen, markerar slutet på en anmärkningsvärd historia om liv i underjordisk exil och hur moderna tekniker slutligen avslöjade en person som lyckats hålla sig gömd i över tre decennier.

Daniela Klette fälldes för sex väpnade rån som begicks mellan 1999 och 2016. Utöver rånen dömdes hon även för olagligt vapeninnehav och människorov. Domstolen beslutade dock att inte döma henne för mordförsök i samband med ett särskilt våldsamt rån i orten Stuhr, då åklagaren inte kunde bevisa hennes medverkan i just den händelsen. Åklagarsidan hade begärt 15 års fängelse, men den slutliga domen blev något mildare.

Under sina 36 år på flykt levde Klette under falsk identitet tillsammans med sina två medbrottslingar Burkhard Garweg och Ernst-Volker Staub. De båda männen är fortfarande på fri fot eller möjligen avlidna – deras öde förblir oklart. Trion finansierade sitt liv i underjordisk exil genom att systematiskt råna kontanttransporter och varuhus, främst i de tyska delstaterna Niedersachsen och Nordrhein-Westfalen.

Enligt myndigheterna ska de tre f.d. RAF-medlemmarna ha stulit totalt över 2,7 miljoner euro under sin brottsliga verksamhet. Detta vittnar om en omfattande och välorganiserad kriminell operation som pågick i det fördolda under många år, utan att myndigheterna kunde gripa någon av de inblandade.

Det som slutligen ledde till Klettes gripande var en kombination av modern teknik och granskning från undersökande journalister. I början av 2024 greps hon i stadsdelen Kreuzberg i Berlin, känd för sin alternativa kultur och historia som tillflyktsort för politiska aktivister. Hennes ansikte hade identifierats på sociala medier, bland annat tack vare ansiktsigenkänningsprogram som användes av journalister på den välkända undersökningsplattformen Bellingcat.

Klette hade under sin tid i Berlin tränat den brasilianska kampsportsdansen capoeira på en lokal förening. Där hade hennes bild fotograferats och lagts ut på sociala medier – en till synes oskyldig handling som slutligen blev hennes fall. Detta visar hur svårt det har blivit att leva i det fördolda i dagens digitala samhälle, där ansiktsigenkänningsteknologi och social mediemonitorering har blivit kraftfulla verktyg för både journalister och myndigheter.

När domen föll bröt tumult ut i rättssalen. Rättegången hade av säkerhetsskäl hållits i en ombyggd ridmanege utanför staden Vechta, vilket vittnar om det fortsatta säkerhetshot som myndigheterna bedömde fanns kring fallet. Flera av Klettes anhängare som var närvarande i rättssalen ropade ”Frihet för Daniela!” när domen lästes upp, vilket visar att hon fortfarande har stöd bland vissa vänsterradikala kretsar.

Röda arméfraktionen, även känd som Baader-Meinhof-ligan, grundades 1970 i det dåvarande Västtyskland och blev en av Europas mest notoriska terrororganisationer under 1970- och 80-talen. Gruppens mest framträdande ledare var Ulrike Meinhof och Andreas Baader, som båda greps 1972. Organisationen var ansvarig för en rad bombattentat, kidnappningar och mord som skapade skräck i Tyskland under det kalla krigets era.

RAF:s verksamhet var präglad av en radikal vänsterideologi och motstånd mot det de uppfattade som fascistiska och kapitalistiska strukturer i det västtyska samhället. Gruppen riktade sina attacker mot företagsledare, politiker och amerikanska militära mål.

År 1993 genomförde RAF sitt sista stora terrordåd, en attack mot ett fängelse i Darmstadt. Därefter gick organisationen in i en fas av upplösning, även om enskilda medlemmar som Klette fortsatte sin kriminella verksamhet för att finansiera sitt liv under jorden.

Fallet Daniela Klette illustrerar både det långa efterspelet av vänsterextremismen i 1970-talets Tyskland och hur dagens teknologi förändrar möjligheterna att gömma sig från rättvisan.