I New York firas USA:s 250-årsdag inte som Trump vill

Den 9 juli 1776, fem dagar efter att självständighetsförklaringen skrivits under i Philadelphia, beordrade general George Washington att dokumentet skulle läsas upp offentligt i New York, då en liten hamnstad i södra delen av Manhattan.

Reaktionen från publiken, varav många var soldater, blev både entusiastisk och våldsam. En grupp begav sig omedelbart till Bowling Green, en park några kvarter bort, där de med hjälp av rep och järnspett rev ner en förgylld staty av den engelske kungen George III. Hans huvud sågades av, sattes på en järnstång och visades upp på ett värdshus under allmänt jubel. Resten av statyn smältes sedan ner och omvandlades till muskötkulor som användes mot britterna i det pågående frihetskriget.

De amerikanska kolonisterna bröt med London eftersom de vägrade att styras av en allsmäktig kung. Parallellerna till dagens USA är svåra att undvika, där den största proteströrelsen mot Donald Trump kallar sig ”No kings”, medan presidenten själv har låtit uppföra en sju meter hög gyllene staty av sig själv utanför en av sina golfbanor i Florida.

## Olika perspektiv på jubileet

I Washington ser 250-årsjubileet av USA:s självständighet ut att bli ett Maga-anpassat evenemang, med hyllningar till Trump och den typ av storslagna arrangemang som han föredrar. Festen tjuvstartade redan vid hans 80-årsdag i juni med en uppmärksammad UFC-gala utanför Vita huset.

I New York väljer man istället att uppmärksamma händelserna den 9 juli 1776, som blev upptakten till ett av de mest dramatiska fältslagen i USA:s historia – slaget vid Brooklyn. På en bakgård i Brooklyn, idag en storstad med 2,7 miljoner invånare, arbetar pensionären Norman Goben med att färdigställa en stor muralmålning av detta blodiga slag.

”Det var den största invasion vi har varit med om. 30 000 brittiska soldater landsattes inte långt härifrån. Och ändå talas det inte så mycket om detta”, säger han och tillägger: ”Kanske beror det på att vi förlorade, och ingen älskar en förlorare.”

Det stämmer väl överens med dagens USA-president, som brukar håna förlorare och är besatt av tanken på att vinna. Men slaget vid Brooklyn blev på sätt och vis ändå en seger för de amerikanska revolutionstrupperna. Ett kompani på några hundra man, kallat ”Maryland 400”, lyckades uppehålla de brittiska styrkorna tillräckligt länge för att tusentals andra amerikaner skulle kunna dra sig tillbaka över East River till New York.

## Historiska återblickar och framtidsvisioner

De soldater som offrade sina liv den dagen sägs ligga begravda just intill muralmålningen utanför veteranorganisationen American Legions kontor vid nionde gatan och tredje avenyn. Senare i sommar ska Norman Goben och flera hundra andra entusiaster återskapa slaget, iklädda tidstypiska uniformer. Han visar stolt upp sin egen uniform, mörkt blå med röda slag, som han har sytt själv.

”Jag är en menig soldat i revolutionsarmén. Det var George Washington som bestämde färgerna på uniformerna, de skulle vara motsatsen till de engelska som var röda med blå slag”, förklarar han.

Några kvarter från muralmålningen ligger The Old Stone House, ett hus med anor från 1700-talet som under slaget fungerade som en befästning för de anfallande britterna. Idag är byggnaden ett historiskt museum. I det verkliga slaget tros över 3 000 man ha mist livet.

Kim Maier, chef för museet, och hennes anställda planerar en mängd evenemang med anledning av USA:s 250-årsjubileum. Det handlar bland annat om att uppmärksamma den roll förslavade afroamerikaner och amerikanska urinvånare spelade under revolutionen. En webbsida uppmuntrar folk att berätta vad de skulle vilja göra mot tyranner idag, år 2026.

## Kontroversiella utställningar

Det är precis den sortens firande som Donald Trump föraktar – i praktiken en sorts protest mot vad USA har blivit under hans styre. ”Vi kommer att betona att demokratin ständigt måste försvaras”, säger Kim Maier, som egentligen inte vill uttala sig om den sittande presidenten. Men utställningarna och aktiviteterna på hennes museum talar sitt tydliga språk.

Den 12 juli ordnas ett ”familjevänligt” evenemang kallat ”riv ner kungen”. Då får besökarna chans att riva ner en kopia av kung George III:s gyllene staty, gjord i papier maché. ”Huvudet kommer att vara en pinata, så det blir godis till barnen”, avslöjar Kim Maier.

En nyöppnad konstutställning på museets andra våning har temat ”Breaking the law” – bryta mot lagen. Här finns verk med titlar som ”Abort är normalt”, andra med referenser till Trumpanhängarnas stormning av Kapitolium 2021 eller om migrationspolisen ICE och dess metoder.

Två tavlor har texten ”Gör Amerika storslaget igen” mot mörkblå bakgrund. Det är Trumps slagord, som först myntades av Ronald Reagan. Men om man ser tavlorna snett från sidan framträder istället svartvita bilder av utsatta invandrare.

## Olika historiesyn

Ända sedan januari har sex så kallade Freedom trucks turnerat runt i USA, som en del av Trumpadministrationens syn på historien. I dessa mobila minimuseer finns bland annat en vägg med 51 ”amerikanska hjältar” som anses ha format landet.

Trump hävdar själv att han inte varit inblandad i urvalet, men det säger ändå mycket om hans syn på USA:s förflutna. Här är fokus på militärer, kristna ledare och miljardärer. Också underhållare från Trumps egen uppväxt på 1950- och 60-talet får plats. Bara fyra av de 51 porträtten visar invandrare – samtliga europeiska vita män. Slaveriet och brotten mot urbefolkningen får ingen plats. Presidenten vill inte att USA ska ”skämmas” över sin historia.

På själva årsdagen, den 4 juli, kommer muralmålaren Norman Goben att bege sig till Philadelphia, staden där självständighetsförklaringen skrevs under. ”Jubileet är nästan heligt för mig. Jag är faktiskt ättling i rakt nedstigande led till en soldat som slogs i frihetskriget”, säger han.

Just Philadelphia gör anspråk på att hålla i ”det riktiga firandet” av jubileet. Här har olika evenemang pågått sedan början av året – och många av dem kontrasterar starkt mot Trump-firandet i Washington. Stora artister som Christina Aguilera och Queen Latifah kommer att synas på scenen, samtidigt som hela musikeliten har tackat nej till Trumps konsert i huvudstaden. Han får nöja sig med militärorkestrar och countryartisten Lee Greenwood.

När Norman Goben får frågan varför han inte tänker resa till USA:s huvudstad den 4 juli svarar han: ”Nja, det var ju i Philadelphia allt hände. För mig handlar det här om vår historia, inte om dagens politik. Men du hittar ingen större amerikansk patriot än mig.”