Ungerns parlamentsval kan markera vändpunkt för europeisk politik

På söndagskvällen riktas världens blickar mot Budapest när Ungern står inför ett parlamentsval som kan bli historiskt. Oppositionen, ledd av Péter Magyar och hans parti Tisza, har enligt opinionsmätningar ett växande stöd som utmanar premiärminister Viktor Orbáns 14-åriga maktinnehav.

Intresset för detta val är exceptionellt stort. 200 platser har reserverats för utländska medier på Tiszas valvaka, men efterfrågan är betydligt större. Budapest har förvandlats till en samlingspunkt för journalister, politiker och politiska kommentatorer från hela världen – något som skiljer sig markant från den internationella bevakningen av valen 2018 och 2022.

Det som gör årets val särskilt intressant är möjligheten att Orbán faktiskt kan förlora makten för första gången sedan 2006. En sådan utgång skulle innebära en betydande motgång för hans nära allierade utomlands, främst Rysslands Vladimir Putin och USA:s tidigare president Donald Trump. Båda har på olika sätt försökt stödja Orbáns återvalskampanj. Medan ryska aktörer anklagas för att ha bedrivit spionage och dataintrång i Ungern, har Trump skickat sin vicepresidentkandidat JD Vance för att visa sitt stöd.

Samtidigt hoppas många i Kiev, Bryssel och Stockholm på ett maktskifte. Även om förväntningarna på att Magyar skulle förvandla Ungern till ett liberalt mönsterland och en stark motståndare till Ryssland kan vara överdrivna, anser många att situationen knappast kan bli sämre än under Orbáns styre.

Valet har en betydelse som sträcker sig långt utanför Ungerns gränser. Under närmare två decennier har Orbán fungerat som en förebild för populistiska och högernationalistiska rörelser globalt. Hans fokus på invandringsfrågor, traditionella familjevärderingar och kritik mot ”politiskt korrekta eliter” har inspirerat många, särskilt inom Trumps politiska sfär i USA. Även Orbáns systematiska försvagande av demokratiska institutioner har blivit ett mönster som kopierats av andra auktoritära ledare.

I flera EU-huvudstäder finns förhoppningen att ungrarna ska visa att den populistiska högervåg som började med Brexit 2016, förstärktes av flyktingkrisen 2015 och kulminerade med Trumps valseger samma år, nu kan brytas. Om Orbán lyckas behålla makten – potentiellt med hjälp av tvivelaktiga metoder – kommer det att tolkas som ett tecken på att denna våg fortsätter. Däremot skulle en förlust för Orbán inte nödvändigtvis betyda att väljarna plötsligt värnar om demokratiska principer eller minoriteters rättigheter.

Korruptionen framstår som den främsta faktorn som kan fälla Orbán. Under hans styre har omfattande korruption gynnat hans vänner och släktingar som blivit mångmiljonärer, ett mönster som ofta uppstår när demokratiska kontrollmekanismer avvecklas. Detta fenomen är välkänt i Putins Ryssland och utvecklas i snabb takt även i Trumps USA.

Valet är dock långtifrån avgjort. De opinionsundersökningar som visar ett stort försprång för Magyar bör betraktas med försiktighet, eftersom tidigare mätningar kraftigt har underskattat stödet för regeringspartiet Fidesz. Dessutom gynnas Orbán av Ungerns komplicerade valsystem där väljarna röstar både på partilistor och enskilda kandidater – ett system som är skräddarsytt för att ge Fidesz fördelar.

Trots dessa förbehåll tyder mycket på att Magyar har goda chanser att vinna. Majoriteten av ungrarna verkar önska en förändring efter Orbáns långa maktinnehav. Den stora frågan som många i Budapest ställer sig är om Orbán kommer att erkänna sig besegrad om valresultatet går emot honom.

Oavsett utgång kommer valet i Ungern att ha betydande konsekvenser för landets framtida riktning och för den politiska utvecklingen i Europa. Det representerar en potentiell vändpunkt i den populistiska våg som har präglat internationell politik under det senaste decenniet.