Ingmar Nevéus: Ska vi skicka en gyllene dalahäst till Washington?

De amerikanska tullhöjningarna mot Sverige och sju andra länder

Sveriges deltagande i en militärövning på Grönland tillsammans med sju andra länder kan nu leda till kraftigt höjda tullar på svenska varor till USA. President Trump har meddelat att tullsatsen för åtta länder, däribland Sverige, kommer att höjas från nuvarande 15 procent till 25 procent redan den 1 februari.

De drabbade länderna är förutom Sverige även Danmark, Norge, Finland, Frankrike, Tyskland, Nederländerna och Storbritannien. Enligt Trump deltar dessa länder i en militärövning på Grönland av ”okänd anledning” och ”spelar ett mycket farligt spel”.

Om ingen ”uppgörelse om ett komplett och totalt köp av Grönland” nås innan den 1 juni kommer ytterligare en tullhöjning att genomföras. Då landar tullsatsen på 40 procent för sju av länderna. Storbritannien undantas delvis eftersom landet inte omfattas av EU:s handelsavtal med USA.

Situationen är anmärkningsvärd eftersom samtliga åtta utpekade länder är NATO-allierade med USA, och sju av dem är EU-medlemmar. Att just dessa länder deltar i militärövningen tolkas som en markering till stöd för Danmark och Grönland, och indirekt mot USA:s intressen i regionen – något Trump uppenbarligen har noterat.

Trump har också observerat att övriga 20 EU-länder inte deltar i den arktiska övningen, och att EU vid flera tillfällen misslyckats med att enas om gemensamma, kraftfulla markeringar mot USA till stöd för Danmark i Grönlandsfrågan.

Denna splittring inom EU framstår nu i ett nytt ljus. Trumps tullstrategi delar effektivt upp EU i två läger – ett som straffas för sin hållning i Grönlandsfrågan, och ett som får behålla den lägre tullsatsen. Detta riskerar att skapa ytterligare spänningar inom den europeiska gemenskapen.

Parallellt med Trumps tullbesked demonstrerade närmare 5 000 människor i Grönlands huvudstad Nuuk mot USA:s agerande – en anmärkningsvärd mobilisering i ett land med cirka 56 000 invånare.

För Sveriges del uppstår nu frågan om hur man ska hantera situationen. Ska regeringen försöka blidka Trump genom diplomatiska gester eller ekonomiska löften? Statsminister Ulf Kristersson har redan markerat att Sverige ”inte låter sig utpressas”.

De flesta europeiska ledare är vid det här laget trötta på att försöka tillmötesgå Trumps nyckfulla krav, särskilt eftersom tidigare eftergifter sällan lett till långsiktiga förbättringar i relationerna. Därför är det osannolikt att vare sig Sverige eller något av de andra utpekade länderna kommer att ändra ståndpunkt i frågan om Grönlands framtid. Den politiska logiken talar snarare för att de kommer att stå ännu fastare i sin inställning.

Den större frågan är hur övriga EU-länder kommer att agera. Kommer de att visa solidaritet med de drabbade länderna eller prioritera sina egna handelsrelationer med USA? Om sammanhållningen sviktar har Trump redan innan tullarna trätt i kraft uppnått ett av sina mål: att försvaga och splittra Europa.

För svensk exportindustri kan konsekvenserna bli kännbara. Flera ekonomiska bedömare varnar för att höjda tullar kan slå hårt mot svenska exportföretag som är beroende av den amerikanska marknaden. Detta inträffar i en tid när svensk ekonomi redan står inför utmaningar, vilket gör situationen särskilt problematisk.

Konflikten belyser återigen de geopolitiska spänningar som uppstått kring Arktisområdet, där smältande isar öppnar för nya transportrutter och möjligheter till utvinning av naturresurser. Grönland har därmed fått ökad strategisk betydelse, något som flera stormakter uppmärksammat.