Irans kärnenergianläggningar i fokus under pågående konflikt

I skuggan av den pågående konflikten mellan USA, Israel och Iran har frågan om Irans kärnenergiprogram fått förnyad aktualitet. Före attackerna mot landets kärnenergianläggningar i juli 2025 bedömdes Iran inneha cirka 440 kilo uran anrikat till 60 procent – material som efter ytterligare anrikning till 90 procent skulle kunna räcka till tio kärnstridsspetsar.

Detta material var huvudsakligen fördelat på tre anläggningar: Natanz, Fordow och Isfahan. Enligt Internationella atomenergiorganet (IAEA) finns mer än hälften av kvarvarande material i Isfahan, beläget cirka 400 kilometer sydöst om Teheran, där det förvaras i underjordiska anläggningar.

Sedan kriget mellan USA, Israel och Iran utbröt den 28 februari har över 6 000 attacker genomförts mot iranska mål, främst militära anläggningar som vapenlager. Kärnenergianläggningarna har emellertid inte prioriterats som primära måltavlor. Satellitbilder visar att ingången till anläggningen i Natanz har träffats, enligt amerikanska tankesmedjan Institute for Science and International Security, men IAEA har inte rapporterat några radioaktiva utsläpp.

Anläggningen i Isfahan, där normalt cirka 3 000 personer arbetar, har såvitt känt inte angripits, men personalläget är för närvarande osäkert.

Omstridd hotbild

Irans potentiella förmåga att på kort tid utveckla kärnvapen anfördes som en huvudanledning till USA:s och Israels militära insats. Dock har påståendet att Iran skulle utgöra ett omedelbart hot mot USA ifrågasatts kraftigt av flera bedömare. President Donald Trump har själv tidigare hävdat att Irans kapacitet förstördes under konflikten 2025.

Iran har konsekvent hävdat att landets kärnenergiprogram är avsett för fredliga, civila ändamål. IAEA har varken funnit definitiva bevis för att Iran står i begrepp att framställa kärnvapen eller kunnat utesluta att programmet har militära syften. Organisationen har dock konstaterat att Irans urananrikning överstiger nivåer som behövs för civil verksamhet.

USA:s och Israels strategi

USA:s uttalade mål är att neutralisera Irans kärnenergiprogram, men strategin framstår som otydlig. Försvarsminister Pete Hegseth har nämnt möjligheten att beslagta iranskt uran eller tvinga Iran att överlämna det, men konkreta planer har inte presenterats.

Ett militärt övertagande av anläggningarna skulle enligt Wall Street Journal vara ett extremt riskfyllt uppdrag som skulle kräva hundratals specialtränade soldater. I en intervju med Fox News den 13 mars uttalade Trump att ett direkt tillslag mot anläggningarna inte är aktuellt, men att ”alla dörrar hålls öppna”.

På den diplomatiska fronten är det oklart vilka lösningar USA eftersträvar, utöver fullständiga eftergifter från iranskt håll. Förhandlingsläget kompliceras ytterligare av att stora delar av Irans ledarskap har dödats under konflikten. Det är också osannolikt att iranska företrädare frivilligt skulle inleda förhandlingar, särskilt med tanke på att tidigare dialogförsök avbrutits när USA valt militära lösningar.

Det är värt att notera att kärnavtalet mellan Iran, USA och andra stormakter från 2015 slutgiltigt avvecklades av Trump-administrationen 2017.

Framtidsutsikter

Den fortsatta utvecklingen beträffande Irans kärnanläggningar är tätt sammanlänkad med krigets övergripande förlopp. Kärnvapenhotet var ett så framträdande motiv för USA att inleda kriget att någon form av förändring i kärnenergifrågan sannolikt krävs för att Trump ska kunna hävda framgång.

En tänkbar väg framåt kunde vara att de länder Trump bett om hjälp för att säkra Hormuzsundet – däribland NATO-medlemmar – använder förhandlingar om kärnenergiprogram som villkor för sitt stöd, en tanke som framförts av bland andra den erfarne amerikanske diplomaten Richard Haas.

Om den iranska regimen överlever konflikten gör många experter bedömningen att den kommer att betrakta kärnprogrammet som en avgörande säkerhetsfråga för landets överlevnad.

IAEA:s generaldirektör Rafael Grossi har beskrivit situationen som ”djupt oroande”. Han har särskilt varnat för de enorma riskerna med att attackera områden där radioaktivt material finns – vilket inkluderar kärnkraftverk, forskningsanläggningar och förvaringsutrymmen i flera av de länder som nu dragits in i konflikten.

Trots varningar om ett potentiellt utdraget krig valde Trump att gå vidare med den militära insatsen. Hur USA och Israel kommer att agera kring Irans kärntekniska anläggningar i konflikten framöver återstår att se.