Iranska protester spridda till alla provinser

Protesterna i Iran breder ut sig över landet och det dödliga våldet ökar. Enligt människorättsorganisationer har demonstrationer nu rapporterats från 111 städer runt om i landet, medan dödssiffran har stigit till 38 personer. Närmare 1 000 personer har skadats och över 2 000 demonstranter har gripits av myndigheterna.

De omfattande protesterna, som inleddes den 28 december, började som uttryck för ekonomiskt missnöje bland befolkningen. Med tiden har demonstrationerna utvecklats till en bredare kritik mot hela den iranska regimen i Teheran.

Den Norgebaserade människorättsgruppen IHR rapporterar att iranska säkerhetsstyrkor på onsdagen öppnade eld mot demonstranter i Kerman, i landets sydöstra del. Utöver skottlossning användes tårgas och våld mot civilbefolkningen.

Irans president Masoud Pezeshkian har gått ut med en uppmaning till säkerhetsstyrkorna att göra skillnad mellan vad han kallar legitima demonstranter som uttrycker oro över landets ekonomiska situation och ”upprorsmakare” som enligt honom agerar mot Irans nationella säkerhet.

Under torsdagen rapporterade lokala medier att en iransk polis dödats i en knivattack i närheten av huvudstaden Teheran. Myndigheterna har erkänt de ekonomiska krav som demonstranterna framför, men varnar samtidigt för vad de beskriver som ”upplopp”.

Den spända situationen har även fått internationella följder. USA:s president Donald Trump har utfärdat ett hot om attacker mot Iran om fler demonstranter dödas i samband med protesterna. Trump specificerade dock inte vilken typ av ingripande det skulle kunna handla om.

Som svar på den amerikanska presidentens uttalanden har Iran på torsdagen anklagat USA för att uppvigla till våld och terror. Det iranska utrikesdepartementet har utfärdat ett uttalande där de fördömer vad de kallar ”inblandningen och de vilseledande uttalandena från amerikanska tjänstemän”.

”Det iranska utrikesdepartementet fördömer inblandningen och de vilseledande uttalandena från amerikanska tjänstemän angående Irans interna angelägenheter och beskriver dem som en tydlig indikation på Washingtons fortsatta fientlighet mot den stora nationen Iran,” skriver departementet.

Situationen i Iran har varit svår att överblicka då statskontrollerade medier endast rapporterar sparsamt om protesterna. Journalister på plats arbetar under kraftiga begränsningar, vilket gör det svårt att få en fullständig bild av händelseutvecklingen.

De nuvarande protesterna är bland de mest omfattande i Iran sedan 2019, då landet skakades av demonstrationer efter höjda bränslepriser. Även då slog regimen hårt mot demonstranterna, med många dödsfall som följd.

Bakom de ekonomiska problemen som utlöst protesterna ligger bland annat internationella sanktioner, hög inflation och omfattande arbetslöshet. Iran har under senare år drabbats av en ekonomisk kris som förvärrats av landets isolering på den internationella arenan.

Protesterna utgör en betydande utmaning för president Pezeshkian, som tillträdde tidigare i år med löften om ekonomiska reformer och en mer öppen dialog med omvärlden. Hans förmåga att hantera den nuvarande krisen kan bli avgörande för hans presidentskap.

Människorättsorganisationer fortsätter att uttrycka oro över den iranska regimens våldsamma reaktion på protesterna och uppmanar till återhållsamhet från säkerhetsstyrkornas sida. Samtidigt växer oron för att våldet kan trappas upp ytterligare om demonstrationerna fortsätter att sprida sig genom landet.