Nordiska ledare samlas med Kanadas premiärminister i Oslo under växande geopolitisk oro

Med det danska valet endast en dryg vecka bort lämnar statsminister Mette Frederiksen tillfälligt landet för att delta i ett betydelsefullt nordiskt toppmöte i Oslo. På söndag samlas de nordiska statsministrarna för diskussioner om samarbete och säkerhetspolitik tillsammans med Kanadas premiärminister Mark Carney.

Besöket markerar första gången på över 40 år som en kanadensisk ledare besöker Norge, en händelse med stark symbolisk betydelse i rådande geopolitiska klimat. Tajmingen är knappast en slump mot bakgrund av den senaste tidens utveckling i Nordamerika.

Efter Donald Trumps återkomst till Vita huset i januari förra året har USA lanserat en kontroversiell säkerhetsdoktrin där landet gör anspråk på kontroll över hela västra halvklotet. Trump har öppet talat om att göra Kanada till USA:s 51:a delstat och att förvandla Grönland till amerikanskt territorium – uttalanden som skakat den nordamerikanska maktbalansen i grunden.

Denna aggressiva retorik från USA bidrog indirekt till Liberalernas överraskande comeback i det kanadensiska parlamentsvalet förra våren. En våg av patriotism svepte genom Kanada och förde Mark Carney till makten, främst på grund av hans tydliga opposition mot Trumps politik och USA:s nya protektionistiska tullstrategi.

Vid Världsekonomiskt forum i Davos i januari tog Carney steget fullt ut som internationell motståndsledare mot den amerikanska expansionismen. I ett uppmärksammat anförande deklarerade han: ”Om vi inte sitter med vid bordet så står vi på menyn” – en direkt uppmaning till mellanstora länder att förena sig för att inte bli överkörda av stormakterna i den framväxande nya världsordningen. Uttalandet kom mitt under den akuta Grönlandskrisen och fick Europas ledare att lyssna uppmärksamt.

Nu har Carney anlänt till Norge där han tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och Tysklands förbundskansler Friedrich Merz ska besöka NATO-övningen Cold Response. Söndagens nordiska toppmöte med statsministrarna från Sverige, Finland, Island och Danmark ses av många bedömare som en naturlig förlängning av denna nya diplomatiska linje.

De gemensamma intressena mellan Kanada och de nordiska länderna är uppenbara. Norge och Kanada är båda betydande oljeproducenter i en tid av global energikris. Arktis angelägenheter berör hela Norden, och det finns gemensamma säkerhetspolitiska utmaningar.

För Danmarks Mette Frederiksen, som går till val den 24 mars, kan mötet erbjuda en möjlighet att dra nytta av den så kallade ”Trump-effekten” – att framstå som en garant för stabilitet i en orolig omvärld. Sveriges statsminister Ulf Kristersson, som står inför val i september, har liknande incitament att betona sin roll som säkerhetspolitisk ledare.

Den transatlantiska relationen genomgår nu en fundamental omvandling. Det nya samarbetet kan mycket väl präglas av en starkare kulturell gemenskap. Trots att Kanada inte är en nordisk välfärdsstat i traditionell bemärkelse, står landet för en betydligt mer progressiv socialpolitik än USA, vilket skapar naturliga beröringspunkter med de nordiska länderna.

Ett konkret exempel på fungerande samarbete mellan Kanada och Norden var lösningen på den långdragna dispyten om Hans Ö 2022. Den obebodda ön väster om Grönland delades då i två delar – en dansk och en kanadensisk – vilket markerade slutet på det som skämtsamt kallades ”whiskykriget”, där de båda ländernas representanter i årtionden turvis placerat nationsflaggor och flaskor med whisky respektive akvavit på ön.

Denna fredliga uppgörelse kan nu fungera som modell för Carneys nya diplomatiska doktrin: ”Vid bordet, inte på menyn”.

Som avslutning på besöket kommer Carney på lördagen att följa med Støre till Holmenkollen för att bevittna den klassiska femmilen i längdskidåkning – ett tillfälle för den kanadensiske premiärministern att både synas i nordisk press och få inblick i den nordiska idrottskulturen.