Två gånger om dagen står klockan på tolv, och på liknande sätt förhåller det sig med omvärlden och Frankrikes ambitioner som stormakt. Tanken om att landet har en speciell politisk och kulturell ställning, samt en unik roll att fylla i världspolitiken, har djupa historiska rötter. I Paris lever samma föreställningar vidare som alltid har gjort, oberoende av hur verkligheten faktiskt ser ut.

Men i nuläget, i juli 2026, får dessa tankegångar ett särskilt genomslag. Sällan tidigare har Norden och Frankrike haft så tydliga gemensamma intressen som nu.

Svensk och europeisk samordning i Paris

Man skulle kunna säga att fransk grandeur förenades med nordisk jantelag när ett svenskt Gripenplan deltog i flyguppvisningen vid tisdagens nationaldagsfirande i Paris. Tillsammans med det svenska planet deltog även stridsflyg från Tyskland, Storbritannien, Kroatien, Polen, Danmark, Grekland, Norge, Spanien och Italien. Trupper från ett stort antal europeiska länder ingick i den omfattande militärparaden, däribland 21 soldater från Södra Skånes regemente.

Danmarks statsminister Mette Frederiksen satt på läktaren tillsammans med många andra tunga namn från Europa. Evenemanget utgjorde finalen på ett möte för en koalition av villiga europeiska länder, där stödet till Ukraina stod högst på dagordningen. Även Sveriges statsminister Ulf Kristersson deltog i överläggningarna, men under själva militärparaden representerades Sverige av överbefälhavare Michael Claesson.

Det var pompa och ståt, och samtidigt en ögonblicksbild av en ny världsordning där Europa i allt högre grad går sin egen väg.

En förändrad världsordning

En hel del har hänt sedan Emmanuel Macrons första nationaldagsfirande som president under förra årtiondet. Den 14 juli 2017 var USA:s nyvalda president Donald Trump hedersgäst vid paraden. I dag ordnar den amerikanske ledaren sina egna militära marscher i Washington.

Under Natotoppmötet i Turkiet förra veckan växlade Trump snabbt mellan förolämpningar och kärleksförklaringar. Generalsekreterare Mark Rutte försökte som vanligt dämpa missnöjet genom att inställsamt bemöta kritiken.

Återigen skapade Grönlands status friktion i relationen över Atlanten. Trump har visserligen backat från sina hot om att erövra ön med militärt våld, men vägrar släppa fixeringen vid att USA behöver expandera sitt territorium i Arktis.

Danmark tar tydlig ställning

På plats i Ankara slog Mette Frederiksen fast att Danmark är berett att försvara hela det danska kungariket, vilket alltså även inkluderar Grönland, om situationen skulle kräva det. Som svar ignorerade USA:s president henne vid det traditionella gruppfotot.

Det är svårt att hitta någon högt uppsatt dansk politiker eller debattör som tror att Grönlandskrisen är över, eller att relationen till USA kommer att bli som tidigare.

”Europa har vaknat, och i Paris sätter Mette Frederiksen punkt för Fogh-eran”, lyder en analys från Ole Ryborg, som är EU- och Natokorrespondent på Danmarks Radio. Han syftar på den tidigare danska statsministern Anders Fogh Rasmussen, sedermera även Natos generalsekreterare, som lade stor kraft på att stärka den transatlantiska länken. Insatsen i Irakkriget blev det yttersta offret i den ambitionen.

En ny nordisk riktning

Nu har Danmark bytt riktning. För Finland och Sverige, som nyligen blivit medlemmar i Nato, blir kasten tvära. Det återstår att se om Frederiksen lyckas bana väg för en långsiktig lösning i förhållande till USA och den förändrade säkerhetspolitiska situationen.

Den 14 juli 2026 blev det sista nationaldagsfirandet med Emmanuel Macron som president. Vem eller vilka krafter som kommer att styra Frankrike om ett år är en öppen fråga. Men oavsett vad som händer internt i Frankrike så visar händelserna i Paris tydligt på en förskjutning i den europeiska säkerhetspolitiken.

Den gemensamma nämnaren är en ökad europeisk samordning och beredskap att agera självständigt, samtidigt som stödet till Ukraina förblir en central fråga. För de nordiska länderna innebär utvecklingen både möjligheter och utmaningar i en tid då de transatlantiska relationerna inte längre kan tas för givna på samma sätt som tidigare.