Ungerns nya ledare kan omforma landets förhållande till Kina

Ett strategiskt fotfäste i Europa – så har den kinesiska ledningen sett på Ungern, trots dess blygsamma befolkning på knappt tio miljoner invånare. I avsaknad av möjligheter att bygga liknande förbindelser med större EU-länder har Kina målmedvetet utvecklat sina relationer med Budapest.

Den goda personliga relationen mellan Victor Orbán, som styrde Ungern i 16 år, och Kinas president Xi Jinping har varit en avgörande faktor. För endast två år sedan besökte Xi Jinping Ungern på statsbesök, vilket resulterade i ett formellt strategiskt partnerskap mellan länderna.

Mellan 2014 och 2025 har Ungern tagit emot näst mest utländska direktinvesteringar från Kina för elfordonstillverkning i hela världen, endast överträffat av Indonesien. Dessa investeringar motsvarar drygt 160 miljarder kronor – en anmärkningsvärd summa för en relativt liten ekonomi.

Världens största elbilstillverkare BYD och batterijätten CATL etablerar båda enorma anläggningar i landet, vilket utgör de två största företagsinvesteringarna i Ungerns historia. CATLs fabrik byggs strategiskt nära tyska BMWs nya elbilsanläggning i Debrecen, landets näst största stad, vilket skapar industriella synergier.

Flera europeiska länder var intresserade av BYDs planerade fabrik, men företaget valde slutligen Ungern. Det är ingen slump att Ungern, tillsammans med Tyskland, var ett av få EU-länder som motsatte sig nya tullar mot kinesiska elbilar hösten 2024.

När kinesiska företag tillverkar i Ungern kan produkterna säljas inom hela EU som ”Made in Hungary” och undgå importtullar. Detta förklarar varför CATL även etablerar produktion i Tyskland, Spanien och Portugal – allt för att säkra sin position på den europeiska marknaden.

Trots de massiva investeringarna har varken Ungern som nation eller ungerska företag sett några större ekonomiska vinster från samarbetet, enligt flera bedömare. Lokala protester har dessutom försenat viktiga projekt. Invånarna i Debrecen har uttryckt oro över miljökonsekvenser och luftföroreningar från den planerade batterifabriken, vilket lett till rättsprocesser som skjutit upp produktionsstarten till första halvan av 2026.

Den nya politiska situationen i Ungern skapar osäkerhet kring framtiden för dessa kinesiska investeringar. Även det fördjupade samarbetet mellan Kinas Huawei och Ungerns telekombolag 4iG inom AI och ansiktsigenkänning kan komma att omprövas under den nye premiärministern Péter Magyar.

I Peking följer man utvecklingen med oro. Ungern har varit en pålitlig partner för Kina inom EU och har vid flera tillfällen fördröjt eller blockerat EU-beslut som gått emot kinesiska intressen. År 2015 blev Ungern det första EU-landet att ansluta sig till Kinas omfattande infrastrukturprojekt ”Nya Sidenvägen”, och en järnväg mellan Budapest och Belgrads är under konstruktion som en del av detta initiativ.

Järnvägsbygget har dock väckt kritik eftersom den ungerska delen byggs av en barndomsvän till Victor Orbán, vilket väckt frågor om korruption och svågerpolitik.

Till skillnad från många andra europeiska länder, där kinesiska Konfucius-institut vid universitet har ifrågasatts och stängts ner, har Ungern behållit fyra sådana kulturella center. Detta illustrerar hur djupt det kinesiska inflytandet nått under Orbáns styre.

Kina har officiellt gratulerat Péter Magyar till valsegern. I ett uttalande från det kinesiska utrikesdepartementet betonade man att ”grunden är ömsesidig respekt, jämlikhet och nytta för båda parter” och att Kina ”står redo att stärka banden, förstärka det politiska förtroendet och utöka det praktiska samarbetet”.

Frågan som nu många ställer sig är om Magyar kommer att fortsätta på den inslagna vägen eller om Ungerns nya ledning kommer att ompröva landets nära relation till Kina, särskilt mot bakgrund av den ökande geopolitiska spänningen mellan EU och Kina.