Kina skärper kontroll av utlandsresor – fler kineser kan få nej

En ny kinesisk lag som skärper kontrollen över vilka som får lämna och resa in i Kina trädde i kraft på tisdagen. Enligt lagtexten är syftet att skydda landets nationella suveränitet, säkerhet och utveckling. Kritiker är dock skeptiska. De svepande formuleringarna riskerar att användas godtyckligt, och en särskilt utsatt grupp är personer som arbetar inom den högteknologiska sektorn.

Lagen kommer i ett läge då Kina och USA ligger i en allt hårdare kamp om ledarskapet inom artificiell intelligens. AI har blivit en strategisk hårdvaluta, och allt mer teknik betraktas som ett nationellt intresse som inte får lämna landet. Redan före den nya lagen fanns flera exempel på att nyckelpersoner stoppats från att resa utomlands. Två av grundarna till AI-bolaget Manus har till exempel hindrats från utlandsresor. Manus utvecklar autonoma AI-agenter och var enligt uppgifter på väg att köpas upp av Meta, det amerikanska företag som äger Facebook. Kinesiska myndigheter blockerade dock affären, med hänvisning till risken för tekniköverföring.

Fallet belyser en bredare trend. Utreseförbud har blivit ett allt vanligare verktyg för att skydda känslig teknik och förhindra kompetensflykt. Genom att hindra grundare, forskare och ingenjörer från att lämna landet vill regimen säkerställa att innovationer stannar kvar i Kina. Det handlar inte längre bara om enskilda personer, utan om hela tekniksektorns framtid i en global maktkamp.

För vanliga kineser påminner utvecklingen om en tid då landet var stängt. Under Mao Zedong var det i praktiken omöjligt för de flesta att resa utomlands. Efter att Kina öppnade sin ekonomi och medelklassen växte fram blev utlandssemestrar allt vanligare. Nu har resandet återigen blivit en säkerhetsfråga, och kontrollen har skärpts märkbart.

Den skärpta kontrollen syns också i statistiken. Enligt den oberoende organisationen Safeguard Defenders, som kartlägger kinesiska utreseförbud, hindrades 188 760 personer från att lämna Kina i fjol. Det kan jämföras med 89 personer 2016. Siffrorna avser beslut i domstol och inkluderar inte grupper som redan omfattas av särskilda restriktioner, såsom uigurer i Xinjiang och militär personal. Det verkliga antalet stoppade resenärer är därför troligen betydligt högre.

Särskilt hårt granskade är statsanställda. Inom många myndigheter och statligt ägda bolag måste anställda lämna sina pass till arbetsgivaren när de anställs. Den som vill resa utomlands måste ansöka om att få tillbaka passet, och det är chefen som avgör om resan beviljas. Systemet skapar ett starkt incitament att avstå från resor som kan väcka frågor.

De kinesiska myndigheterna hävdar att den nya lagen inte kommer att påverka vanliga medborgare med legitima skäl att resa. Men kritiker menar att lagens centrala begrepp är för vaga. Nationell säkerhet och utveckling kan tolkas på många sätt, vilket ger myndigheterna ett stort tolkningsutrymme. För forskare och företagsledare med internationella samarbeten innebär det en påtaglig osäkerhet.

Konsekvenserna märks även utanför Kina. Utländska investerare och teknikbolag har blivit mer försiktiga med att knyta upp kinesiska partners, eftersom nyckelpersoner kan stoppas från att resa till möten och konferenser. USA har samtidigt infört exportkontroller mot kinesisk teknik, vilket gör att Peking svarar med att strama åt kontrollen över sina egna tillgångar. Kina är fortfarande en central aktör inom AI-forskning, men en allt striktare syn på rörlighet riskerar att fördjupa klyftan mellan den kinesiska och den västliga teknikmarknaden. Att Kinas spionchef har varnat för att AI kan hota kommunistpartiet visar hur nära sammankopplade teknik, politik och säkerhet har blivit.