Professor: Bara fantasin sätter gränser för vad Ryssland kan göra

En drönare som upptäcktes över centrala Litauen natten till tisdagen sköts ned av Natostridsplan. Enligt Litauens myndighet för krishantering bar drönaren ”högst sannolikt” en explosiv laddning. Landets myndigheter uppger att farkosten troligen kom in via luftrummet över grannlandet Belarus, men dess exakta ursprung är ännu inte fastställt.

Italiens försvarsminister Guido Crosetto uppger dock enligt Reuters att drönaren sannolikt kom från Ryssland. Nedskjutningen skedde i ett strategiskt känsligt område: Litauen gränsar både till Belarus och den ryska exklaven Kaliningrad, och landet är en central del av Natos östra flank.

Litauens utrikesminister Kęstutis Budrys tackade på tisdagen de allierade för insatsen i ett inlägg på X.

”Detta är det bästa exemplet på allierad enighet och beslutsamhet i handling – det skickar ett tydligt budskap om att Nato står vaksamt, engagerat och redo”, skrev han.

Incidenten över Litauen följs av en liknande händelse i Östersjön. Danmarks utrikesminister har kallat upp Rysslands ambassadör efter att dansk militär meddelat att en rysk fregatt avfyrade två nödraketer mot en dansk militärhelikopter på måndagen. En av raketerna passerade nära helikoptern, enligt ett uttalande från danska försvaret. Händelsen inträffade på internationellt vatten utanför Gedser i södra Danmark.

– Det är ett tecken på att gränserna har flyttats när det gäller risktagandet från rysk sida, sade Danmarks försvarsminister Jeppe Bruus på tisdagen.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen pekar i ett inlägg på X ut Ryssland som ansvarigt för båda incidenterna och beskriver dem som ”provokativa”. EU:s utrikeschef Kaja Kallas menar att unionen måste skärpa åtgärderna mot Kreml.

De båda händelserna sätter återigen fokus på de hybridhot som Europa har varnats för under lång tid. Forskare har tidigare pekat på att Ryssland kan förbereda ett fullskaligt hybridkrig mot ett Natoland. Elena Davlikanova, forskare med fokus på rysk krigföring, sade i september att många attacker redan har riktats mot länder som stöttat Ukraina – däribland Tyskland, Polen och de baltiska länderna.

Tormod Heier, professor i militär strategi och operationer vid Forsvarets høgskole i Oslo, ser de ökade hybridangreppen som en väntad följd av Rysslands motgångar i Ukraina.

– Det ryska handlingsrummet i Ukraina blir mindre och mindre. Huvudorsaken till det är att det kommer så mycket vapen, ammunition och pengar från Europa, säger han.

Enligt Heier försöker Ryssland genom drönarincidenter, dataangrepp och sabotage skapa oro i Europa. Målet är att påverka politiska beslut och på sikt få väst att minska stödet till Ukraina.

– Det är egentligen bara fantasin som sätter gränserna för vad man kan göra mot öppna och sårbara demokratiska stater.

Han räknar med att attackerna både ökar och eskalerar. Samtidigt menar Heier att Ryssland sannolikt inte förstår att hybridangreppen faktiskt stärker sammanhållningen i väst. Kreml är enligt honom fortsatt försiktig med att eskalera för långt.

– Det sista Ryssland vill ha är en militär konflikt med Nato. I stället försöker de operera under krigströskeln. Det vi ser är allvarliga händelser, men de är i huvudsak polisiära uppgifter, inte militära.

Ryssland vill undvika att utlösa Natos artikel 5, som innebär att en väpnad attack mot en medlemsstat betraktas som en attack mot hela alliansen. Då skulle de 32 medlemsländerna enas om att slå tillbaka.

– Men de sträcker sig så långt som möjligt utan att göra det, säger Heier.

Samtidigt fortsätter läget längs Natos östra gräns att vara ansträngt. De senaste incidenterna visar hur Ryssland testar gränserna för vad alliansen accepterar, och varje fall av detta slag får omedelbara politiska och diplomatiska konsekvenser. För de baltiska staterna, som under lång tid varnat för rysk hybridkrigföring, blir tisdagens händelser ytterligare ett bevis på att hotbilden är påtaglig – inte bara i teorin utan också i praktiken.