För ett år sedan befann han sig i total förtvivlan. Sambon hade lämnat honom, näsan var allvarligt skadad och polisen knackade på för att kontrollera att han inte var självmordsbenägen. Allt var kaos, helt dominerat av kokainet. Det räckte med att beställa via appen Snapchat, när som helst på dygnet, och få fem gram levererat till dörren tio minuter senare.

Nu sitter han på ett möte med Cocaine Anonymous i en lokal i Oslos välbärgade innerstad. Han presenterar sig med namn och säger att han är alkoholist och narkoman. Alla hälsar tillbaka.

Han har fått i uppdrag att läsa en text om tillvaron som kokainist. ”Vi gjorde vad som helst för att slippa vara oss själva. Linorna blev tjockare. Grammen tog slut snabbare. Hela veckans ranson gick åt på en dag. Vi fann oss själva skrapandes kuvert och påsar med rakblad”, läser han upp.

De allra flesta i rummet förstår exakt vad han beskriver. För de övriga närvarande, ett par journalister och några anhöriga, börjar det bli tydligt att något i Norge har gått allvarligt fel.

## Ett kungahus i kris avslöjar ett större problem

I augusti 2024 greps Marius Borg Høiby, kronprinsessans son och kronprinsens bonusson, av polis. Han hade ödelagt sin dåvarande partners lägenhet under ett kokainrus. En kökskniv satt i väggen och ljuskronan var krossad. Förutom kokain hade han mdma, cannabis och valium i blodet, enligt den medicinska rapporten.

Samma år anklagades bonusprinsen för att ha våldtagit en sovande kvinna på ett hotellrum i Oslo. Hon vittnade senare om Louis Vuitton-plånboken med tillhörande sked som Borg Høiby använde för att inta kokain.

Rättegången mot Borg Høiby, som anklagas för både sexövergrepp och knarksmuggling, inleddes i februari i år. Den gav den norska allmänheten och världspressen insyn i partyknarkandet på exklusiva klubbar och barer i de rika delarna av västra Oslo.

DN:s kriminalreporter Gustav Olsson följde delar av förhandlingarna på plats i Norge och konstaterar att knarket löpte som en vit lina genom hela rättegången. TV2:s kriminalkommentator Olav Rønneberg summerar: ”Det är en miljö där allt är tillåtet. Det anses inte så farligt om det finns kokain på borden. Du blir inte utslängd för det.”

Bonusprinsen talade själv öppet om sitt missbruk, från det första uttalandet efter gripandet till rättegångens sista förhörsdag. En av Borg Høibys äldre vänner beskrev chocken när han förstod hur mycket kokain kretsen kring 29-åringen brukade. ”De tog det som att det var snus”, sa han i ett polisförhör.

## Oslo tävlar om titeln Nordens kokainhuvudstad

Norge, detta grannland känt för sin brunost och kokta torsk, sina längdskidåkare och påskdeckare, framstår plötsligt i ett helt annat ljus. Rapporter från EU:s narkotikabyrå EUDA visar att kokainhalterna i avloppsvattnet i Oslo ökat starkt sedan 2020. Oslo tävlar nu med Köpenhamn om titeln som Nordens kokainhuvudstad.

Norska kriminalpolisen Kripos rapporterar om rekordbeslag under 2025. ”Kokain är inte längre ett marginellt berusningsmedel, utan ett ämne som beslagtas ofta och i stora mängder”, konstaterar myndigheten i ett pressmeddelande.

Intressant nog hamnade bohusländska Strömstad i topp när SVT publicerade ett reportage om kokainhalter i avloppen i 36 svenska städer i höstas. Turistorten är ett populärt resmål för festande norrmän. Det är ombytta roller för Sverige och Norge.

En svensk man som går under namnet Magnus i reportaget tar oss med tillbaka till finansvärlden i Stockholm på 90-talet och millennieskiftet, med ständiga fester på barerna och krogarna vid Stureplan, Biblioteksgatan och Kungsträdgården. ”Det var så mycket knark. Så mycket kokain. Helt bananas”, säger han.

Partyt tog slut. År 2004 satt Magnus med ett laddat jaktgevär och funderade på att göra slut på allt. Familjen, vännerna och pengarna var borta. Han befann sig i ett tillstånd av ständig skräck, helt styrd av kokainberoendet.

## Från Stockholm till Oslo – en beroendehistoria

Räddningen blev ett möte på Cocaine Anonymous i Stockholm. Magnus blev en del av gemenskapen och fick en så kallad sponsor som kunde lyssna och stötta. Han blev drogfri och kunde starta ett nytt liv, återupprätta kontakten med nära släktingar, bli pappa och make.

”Jag har fortfarande dåliga dagar. Men jag skulle inte byta min värsta dag i dag mot min bästa dag som aktiv kokainist, inte ens en dag när jag inte tog kokain”, säger han.

Av familjeskäl hamnade han i Norge. År 2008 testade han att grunda en lokalavdelning av Cocaine Anonymous i Oslo. ”Vi höll på i något år. Men det var inte alls samma tryck som i Sverige”, berättar han.

För två och ett halvt år sedan gjorde han ett nytt försök, tillsammans med ett par andra personer. Då kom deltagarna. Enbart under det senaste året har aktiviteterna fördubblats. ”Nu har vi sex möten i veckan. Det är 20-25-30 deltagare varje gång. Det är ett helt annat tryck”, säger Magnus.

Cocaine Anonymous är en gemenskap inom tolvstegsrörelsen där alla som vill sluta med drogerna är välkomna. Det spelar ingen roll om man är rik eller fattig, vänster eller höger, kvinna eller man. Organisationen har inga politiska uppfattningar och deltar inte i samhällsdebatten.

Magnus tycker att tillströmningen talar för sig själv. ”Kokain har fått ett grepp om Oslo på ett helt annat sätt än för bara några år sedan.”

## Svenska gängnätverk bakom den norska knarkvågen

Tillgången är en central förklaring till att knarket flödar i Norge. Det norska kokainmissbruket har band till svensk gängkriminalitet. Två reportrar på tidningen Dagbladet var på spåren av denna historia före gripandet av Marius Borg Høiby.

I boken ”Vita linor, svarta får”, som kom förra hösten, kartlägger Øistein Norum Monsen och Torgeir Pedersen Krokfjord kedjorna från svenska Foxtrotnätverket till den norska eliten, från utsatta östra Oslo till välmående västra Oslo.

”Vi blev själva överraskade hur allvarlig situationen är. Detta är farliga, farliga substanser och det sprids i världen via grov kriminalitet”, säger Øistein Norum Monsen.

I dag är Norge även ett transitland för narkotikan. ”Länge utnyttjade man de gamla haschrutterna genom Afrika över Gibraltar och upp genom Europa och Sverige för smugglingen till Norge. Men nu dumpas även droger från Sydamerika i norska hamnar”, säger Øistein Norum Monsen.

Det norska rättsväsendet satsar nu många miljarder på att knäcka den gränsöverskridande gängbrottsligheten. ”Vi har reagerat hårdare och snabbare än vad ni gjorde i Sverige. Ändå är vi kanske för sent ute”, konstaterar Øistein Norum Monsen.

## ”De tog kokain som om det vore snus”

Den unge mannen som inledde mötet på Cocaine Anonymous, vi kan kalla honom Kristoffer, berättar för DN hur han tog intryck av tv-serien ”Exit” som skildrar stenrika affärsmän som vältrar sig i våld, sex och droger. ”Det blev som en introduktion. Lite som att den normaliserade den världen”, säger han.

Gång på gång får DN höra vittnesmål om hur kokain numera flödar på fester för högstadieelever. Lissi Marie Reitan, vägledare inom organisationen NextGen Ambassador i Stavanger, kan bekräfta den bilden.

”Förr tyckte man att det var förlorare som tog droger. I dag är det vem som helst. Idrottsfolk. De duktigaste i klassen. De som är populära, de som inte är populära. Den som går på fest och tackar nej till kokain betraktas helt enkelt inte som cool”, säger hon.

Hon är 19 år nu, men hon var bara 13 år när hon hamnade i trubbel. Hon kom från ett stabilt hem med engagerade föräldrar, men hade svårt att finna sig tillrätta i skolan. I åttan sökte hon sig till tuffare gäng och testade alkohol.

Efter en period på institution kom hon i kontakt med kokain för första gången. ”Det betydde glädje. Jag var så nere och tog en drog som fick mig att känna mig på topp”, säger hon. Men den första kicken blev svår att upprepa. ”När du har varit hög, så kommer du känna dig låg resten av tiden.”

## En väg ut ur missbruket

Vändpunkten kom när Lissi Marie följde med sin mamma på jobbet och mötte en ledare från NextGen Ambassador. Han frågade vad hon drömde om och hon svarade att hon ville hjälpa människor som också hamnat snett. ”Då sa han bara: Vad kul. Vad ska du göra för att förverkliga den drömmen? Han var den första som trodde på mig. Jag kände en sådan glädje”, minns hon.

Hon fick en mentor, gjorde sig fri från drogerna och bröt med sina gamla vänner. Nu vägleder hon andra och håller föreläsningar i både Oslo och Stavanger för skolelever och deras föräldrar.

Under sina tre år i NextGen Ambassador har hon funderat mycket på vad som gått snett i Norge. Förutom den lätta tillgången ser hon ett tillstånd där unga saknar riktning och mening.

”Jag tycker att man har normaliserat drogerna. Och det kommer väldigt mycket från filmer och tv-serier där man använder mycket knark och romantiserar drogerna”, säger hon.

Den 15 juni faller domen mot Marius Borg Høiby. Han är bara en av flera kändisfigurer som ertappats med kokain. Lissi Marie Reitan önskar sig en debatt inte om kungahusets framtid, utan om Norge och kokainet. ”Jag tycker att man kan använda Marius Borg Høiby som ett exempel på hur illa det kan gå”, säger hon.

Magnus behöver aldrig mer gömma sig i gränder, rädd för att möta människor han sårat. ”Jag har betalat tillbaka alla mina skulder, åkt land och rike runt, skrivit brev, gjort upp”, säger han.

Kristoffer har många planer för framtiden. ”Jag trodde alltid att jag skulle vara så speciell, men nu vill jag vara precis det som jag flydde från, en alldeles vanlig person. Någon som man litar på”, säger han.