Krigslagarna förlängs igen – demokratin sätts på prov i Ukraina

Fyra år med krigslagar sätter press på Ukrainas demokrati

I Ukraina har krigslagarna förlängts för nittonde gången sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes i februari 2022. Den senaste förlängningen skedde den 28 april och gäller ytterligare 90 dagar. Detta innebär fortsatta kraftfulla begränsningar av medborgerliga fri- och rättigheter, samtidigt som regeringen och militären behåller sin utökade och centraliserade makt.

För invånarna betyder krigslagarna bland annat nattliga utegångsförbud och utreseförbud för män i åldern 23 till 60 år. Landets stora tv-kanaler har tvingats samordna sina nyhetsprogram, och inga val har hållits sedan 2019.

Det finns flera skäl till att inte genomföra val under krigstid. Nära tio miljoner ukrainska medborgare befinner sig på flykt, antingen inom landet eller utomlands, och många män är inkallade till armén. Att organisera val under dessa förhållanden skapar stora logistiska utmaningar. En hård valkampanj riskerar dessutom att splittra landet i en tid då enighet är avgörande, särskilt med vetskapen om att Ryssland försöker utnyttja varje möjlighet att så split.

Enligt undersökningar från Kyiv Institute of Sociology finns en utbredd förståelse bland ukrainarna för att val skjuts upp – endast 12 procent anser att val bör hållas under nuvarande omständigheter. President Volodymyr Zelenskyj har fortfarande ett starkt stöd med över 60 procent av befolkningen bakom sig. Samtidigt anser en majoritet att han bör lämna presidentposten när kriget är över, vilket tyder på att ukrainarna accepterar den rådande situationen men inte ser den som ideal.

Ordinarie val till både presidentposten och parlamentet Verchovna Rada skulle ha genomförts i maj 2024, vilket betyder att både president och parlamentsledamöter nu sitter på övertid.

”De flesta kan godta tillfälliga begränsningar, men efter fyra år undrar många vad ’tillfälliga’ egentligen innebär,” säger journalisten Natalija Gumenjuk, grundare och chef för Public Interest Journalism Lab, vid ett nyligen hållet seminarium.

I en ny rapport undersöker Gumenjuks organisation svårigheterna att balansera rättsstatliga principer med nationellt försvar. Rapporten, baserad på djupintervjuer, visar på meningsskiljaktigheter i frågan om hur hårt landets makthavare bör granskas. Vissa menar att hårda avslöjanden skadar den nationella enigheten och moralen, medan andra hävdar att korruption måste bekämpas öppet.

Ett tydligt exempel på ukrainarnas engagemang för demokratiska värderingar var protesterna förra sommaren, när regeringen försökte begränsa antikorruptionsmyndigheten Nabus självständighet. De omfattande demonstrationerna tvingade president Zelenskyj att dra tillbaka förslaget.

”Det var ett bevis på att ukrainarna inte bara talar om demokratiska ideal, utan också kräver att de upprätthålls,” förklarar Gumenjuk.

Kampen för Ukrainas frihet och demokrati pågår i en värld där demokratin generellt försvagas. Enligt det Göteborgsbaserade forskningsinstitutet V-dem lever endast sju procent av världens befolkning i liberala demokratier, och demokratins ställning har inte varit så svag sedan 1978. USA är ett av de länder som fallit snabbast i V-dems demokratiindex. Ryssland har blivit alltmer auktoritärt sedan 2022, medan Ukraina också tappar demokratiska poäng på grund av inskränkningar i fri- och rättigheter samt fortsatt korruption.

Ukrainarna är väl medvetna om paradoxen att den demokrati de försvarar mot Ryssland – med rättsstatsprinciper, frihet och rättvisa – för närvarande inte fungerar fullt ut.

”Men de vi har intervjuat betonar att det viktigaste är att allt luftas och debatteras – också detta,” säger Natalija Gumenjuk.

Många ukrainare erkänner också att de utövar självcensur av olika skäl. Inom militären väljer många att inte rapportera om missförhållanden, inte på grund av rädsla för repressalier, utan för att negativ uppmärksamhet tar fokus från huvuduppgiften att försvara landet.

På nyhetsredaktionerna var lojaliteten mot makthavarna större i början av kriget, enligt Angelina Kariakina, tidigare nyhetschef vid public service-bolaget Suspilne. ”Vi måste vara uppmärksamma på varför vi väljer att inte publicera vissa uppgifter, och vad självcensuren gör med journalistiken. Ibland hindras vi av hänsyn till nationell säkerhet, men ibland har vi avstått utan att egentligen veta varför. Nu anser allt fler att all information bör offentliggöras, även om det kan ske med viss fördröjning.”

Den svåra balansgången mellan effektivt försvar och demokratiska värderingar fortsätter att vara en central utmaning för Ukraina, samtidigt som landet kämpar för sin existens mot en auktoritär angripare.