Larijanis död ses som hårdaste slaget hittills mot regimen

I Iran kan regimen stå inför sin svåraste kris efter Larijanis död

Efter att Ali Larijani, chefen för Irans högsta säkerhetsråd, dödats i ett israeliskt angrepp står regimen inför en betydande utmaning. Trots att Mojtaba Khamenei formellt kan ha tagit över som landets högsta ledare efter sin far ayatolla Ali Khameneis död, tyder uppgifter på att det i realiteten var Larijani som styrde Iran – och möjligen hade gjort det redan sedan juni förra året.

Larijani beskrivs ha varit den sammanhållande länken i Irans komplexa maktstruktur, en pragmatisk och betrodd koordinator i ett system där religiösa ledare och militära falkar ständigt konkurrerar om inflytande. Enligt uppgifter från The Telegraph fungerade han som en balanserad kraft i en regim präglad av motsättningar och maktkamp.

Den centrala frågan som nu uppstår är om någon annan person har både förtroendet, den institutionella kunskapen och den praktiska förståelsen som krävs för att hålla ihop Irans styrelseskick under den rådande krisen.

Under den senaste tidens konflikt har flera iranska ledare dödats i riktade attacker, men utan att regimen visat några tecken på kollaps. Den 67-årige Larijanis bortgång bedöms dock vara ett särskilt hårt slag som försätter landets ledning i ett prekärt läge.

Enligt högt uppsatta iranska källor som Reuters talat med besitter få andra Larijanis förmåga att samtidigt hantera både krigsföring och politik. Tomrummet efter honom kommer sannolikt att leda till långsammare beslutsfattande i Teheran, vilket kan få betydande konsekvenser i den pågående konflikten med Israel.

En potentiell efterträdare till Larijani som redan pekats ut är den iranske talmannen Mohammad Baqer Qalibaf. Med både militär erfarenhet och politiskt inflytande representerar han den typ av mångsidig profil som regimen kan behöva i nuläget. Qalibafs bakgrund i både militära och politiska sfärer skulle potentiellt kunna göra honom lämplig att fylla delar av det tomrum som Larijani lämnat efter sig.

Analytiker som nyhetsbyrån Reuters talat med utesluter att Larijanis död kommer att leda till regimens fall. Däremot bedömer många att den troliga följden blir att den islamiska republikens säkerhetsinstitutioner stärker sin maktposition. En sådan utveckling skulle i så fall innebära ökad kontroll men minskad flexibilitet – både vad gäller krigföringen och eventuella förhandlingar om ett vapenstillestånd.

Larijani efterlämnar även ett betydande diplomatiskt tomrum. Han har vid flera tillfällen fungerat som landets ledande förhandlare, bland annat i de känsliga förhandlingarna om kärnenergiavtalet med USA. Med hans bortgång saknar Iran en förhandlare som har omvärldens förtroende, vilket kan försvåra möjligheterna att nå en diplomatisk lösning på den pågående konflikten.

Situationen är särskilt allvarlig eftersom kriget redan har orsakat en global energikris. Utan en erkänd diplomatisk kanal kan spänningarna i regionen fortsätta att påverka de globala energimarknaderna negativt, med potentiellt långtgående ekonomiska konsekvenser långt utanför Mellanöstern.

Irans komplexa och slutna politiska system gör det svårt att förutse exakt hur maktbalansen kommer att utvecklas efter Larijanis bortgång. Regimen har hittills visat anmärkningsvärd motståndskraft trots upprepade angrepp mot dess ledarskap, men frågan är hur länge denna stabilitet kan upprätthållas när nyckelpersoner som Larijani försvinner från scenen.

Samtidigt pågår en intern maktkamp mellan olika fraktioner inom den iranska regimen, där mer hårdföra element kan komma att stärka sin position i frånvaron av Larijanis modererande inflytande. Detta skulle i sin tur kunna leda till en mer konfrontativ hållning gentemot omvärlden och ytterligare komplicera den redan spända situationen i regionen.