Lina Lund: När Bryssel-eliten hånlog klev ”Epa-hjältarna” i Vittangi fram

I slutet av januari lamslog ett massivt snöoväder stora delar av Europa. Flygplatser tvingades stänga, tåg ställdes in och tusentals resenärer strandades. Men mitt i kaoset kom en oväntad ljusglimt från Sveriges nordligaste trakter – en berättelse som kastar nytt ljus över en tidigare het politisk fråga.

Förra våren utkämpade svenska politiker en kamp som många i EU:s korridorer betraktade med höjda ögonbryn. Moderaten Tomas Tobé och socialdemokraten Johan Danielsson stod sida vid sida i Bryssel och kämpade för att säkra ett svenskt undantag från EU:s körkortsdirektiv. Målet var att skydda svenska ungdomars rätt att köra A-traktorer, eller ”epatraktorer” som de ofta kallas i folkmun.

Efter intensiva förhandlingar lyckades Sverige till slut säkra ett undantag, men kritiken var hård. Många EU-tjänstemän och diplomater ifrågasatte prioriteringarna. ”Har de verkligen inget viktigare för sig än att slåss för barns rätt att bränna runt i en gammal Volvo?” var en vanlig kommentar i Bryssels korridorer, särskilt mot bakgrund av det pågående kriget i Ukraina.

Nu har dock en händelse i Vittangi i norra Sverige gett frågan ny aktualitet. När snökaoset var som värst blev tre tonåringar med en A-traktor hjältar när de räddade en äldre, förvirrad man som gått vilse i snöstormen. De två 15-åringarna och en 17-åring upptäckte mannen och hjälpte honom säkert hem i sin A-traktor.

Nyheten om ”Epa-killarnas hjälteinsats” spreds snabbt i svenska medier och blev en välkommen ljusglimt i rapporteringen om väderkaoset. Händelsen illustrerar på ett konkret sätt det argument som svenska förhandlare framförde i Bryssel – att dessa fordon fyller en viktig funktion, särskilt i glesbygdsområden där kollektivtrafik saknas och avstånden är långa.

A-traktorer har en lång tradition i Sverige, särskilt på landsbygden. De byggdes ursprungligen om från jordbrukstraktorer men har under senare år allt oftare baserats på ombyggda personbilar med begränsad hastighet. För många ungdomar, särskilt i områden med begränsad kollektivtrafik, är dessa fordon en viktig möjlighet till mobilitet och självständighet.

EU:s körkortsdirektiv hotade denna tradition genom att harmonisera regler kring fordonskategorier och körkortsbehörigheter. Utan det svenska undantaget skulle möjligheterna för unga att köra dessa fordon begränsats avsevärt.

Den svenska framgången i förhandlingarna visar på ett intressant sätt hur mindre medlemsländer ibland kan försvara nationella särdrag inom EU:s regelverk. Trots att frågan kan verka perifer i ett större europeiskt perspektiv, representerar den en viktig princip om subsidiaritet – att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt.

För Tomas Tobé och Johan Danielsson måste räddningsaktionen i Vittangi kännas som ett slags upprättelse. Den visar att deras ansträngningar hade en konkret betydelse för människors vardag, även om många i Bryssel skakade på huvudet åt deras prioriteringar. Om de hade haft denna berättelse tillgänglig under förhandlingarna skulle den kanske övertygat fler runt förhandlingsborden.

I en tid då EU:s legitimitet ofta ifrågasätts, särskilt i mer perifera delar av unionen, är det viktigt att hitta en balans mellan harmonisering och respekt för lokala förhållanden. A-traktorerna i Sverige är ett exempel på hur till synes små frågor kan ha stor betydelse för människors liv och för acceptansen av det europeiska projektet i dess helhet.

Medan Europa nu långsamt återhämtar sig från snöovädret, blir historien från Vittangi en påminnelse om att de politiska strider som utkämpas i Bryssel ibland kan få oväntade och högst konkreta konsekvenser i människors vardag – även i de mest avlägsna delarna av unionen.