Marco Rubio hyllar Sveriges försvarsindustri

Under en kongressutfrågning i tisdags lyfte USA:s utrikesminister Marco Rubio fram Sverige som ett föredöme för Nato-medlemmar. Det är andra gången på kort tid som Rubio uttrycker sin uppskattning för Sveriges försvarskapacitet – tidigare lovordade han landet även under ett Natomöte i Helsingborg i maj.

Rubios uttalanden kommer vid en tidpunkt då Natos sammanhållning och medlemsländernas försvarsförmåga granskas extra noga mot bakgrund av det försämrade säkerhetspolitiska läget i Europa. Sveriges och Finlands medlemskap har beskrivits som en strategisk förstärkning av alliansens nordliga flank, och enligt Rubio skiljer sig dessa två länder markant från många andra nya medlemmar.

Under utfrågningen framhöll Rubio att Sverige och Finland redan före sitt inträde i Nato hade byggt upp starka och självständiga försvarsmakter. Detta står i kontrast till flera andra länder som anslutit sig till försvarsalliansen och som ofta har varit mer beroende av Natos stöd för att bygga upp sina försvarskapaciteter.

”Eftersom Sverige och Finland inte var medlemmar i Nato så byggde man upp en självständig försvarsmakt. Nu när de har gått med i Nato har de tillfört något”, sade Rubio under utfrågningen. Hans poäng var tydlig: de nordiska länderna kom med färdiga resurser, kompetens och strukturer som direkt stärker alliansen.

Sverige och Finland genomförde ett historiskt skifte i sin säkerhetspolitik när de 2022 ansökte om Nato-medlemskap som en direkt följd av Rysslands invasion av Ukraina. Finland blev officiellt medlem i april 2023, medan Sverige blev det sista landet att godkännas och gick formellt med i mars 2024 efter politiska förseningar i Turkiet och Ungern.

Samtidigt som Rubio hyllar Sveriges försvarsförmåga visar siffror från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, en mer nyanserad bild. Mätt som andel av bruttonationalprodukten har Sveriges försvarsutgifter faktiskt minskat under flera decennier. Detta trots att de absoluta beloppen ökat under långa perioder. Det var först under senare år, särskilt sedan säkerhetspolitiska läget försämrades, som Sverige påbörjat en kraftig upprustning.

Rubio lyfte även fram Sveriges försvarsindustri som en viktig tillgång. Landet har en välutvecklad inhemsk försvarsindustri med företag som Saab, som producerar bland annat stridsflygplanet Gripen, ubåtar och luftvärnssystem. Den svenska försvarsindustrin har ett gott rykte internationellt för innovation och teknisk spetskompetens.

”De har en egen försvarsindustri som är imponerande. Jag önskar att alla länder i Nato skulle ha det Sverige har”, sade Rubio. Hans kommentar understryker betydelsen av att Nato-medlemmar inte bara bidrar ekonomiskt utan också teknologiskt och industriellt till alliansens samlade förmåga.

Sveriges bidrag till Nato inkluderar inte bara militär kapacitet utan även geografisk positionering. Med Sveriges medlemskap får Nato full kontroll över Östersjön, vilket är strategiskt viktigt för att övervaka och begränsa rysk militär rörlighet i regionen. Tillsammans med Finland innebär de nordiska medlemskapen att Natos yttre gräns mot Ryssland mer än fördubblats.

Rubios uttalanden faller också inom ramen för en bredare debatt i USA om Natos framtid och medlemsländernas ansvar. Under den föregående administrationen riktades hård kritik mot europeiska Nato-medlemmar som inte nådde målet om att spendera minst två procent av BNP på försvar. Sverige har åtagit sig att nå och överskrida denna nivå.

I takt med att säkerhetspolitiska hot ökar i Europa, bland annat genom Rysslands agerande och oro för framtida attacker mot Nato-territorium, blir frågan om självförsörjning inom försvarssektorn alltmer central. Rubios beröm för Sverige kan därför ses som ett indirekt budskap till andra medlemsländer om vikten av att investera i egen försvarskapacitet och inhemsk industri.