Nathan Shachar: Valet avgör mer än Sánchez politiska framtid

Spaniens socialistiske regeringschef Pedro Sánchez har utlyst nyval den 23 juli efter att hans förslag till nya hyreslagar fällts i kongressen. Beslutet kommer efter tio dagar av omfattande protester mot bostadsbristen, där demonstranter slagit läger på Puerta del Sol i Madrid. Vägen fram till beskedet har varit kantad av politiska slitningar inom regeringsunderlaget.

Det var de baskiska nationalisterna i PNV och katalanska Junts som i fredags röstade ner regeringens hyresförslag, ett beslut som blev den utlösande faktorn. Sánchez första impuls efter protesterna var att i en hast stifta lagar mot vräkningar och bredda skyddet för hyresgäster, men PNV och Junts vägrade följa honom. Båda partierna har under mandatperioden krävt allt längre gående eftergifter i utbyte mot sitt stöd, och när de nu vände ryggen åt Sánchez i en av hans viktigaste symbolfrågor återstod få alternativ. Socialdemokratiska borgmästare och regionala ledare hade under flera dagar vädjat till honom att inte dröja med att utlysa val, i takt med att stödet för koalitionens samtliga partier sjunkit i mätningarna.

I sitt tal på måndagen framhöll Sánchez att regeringen under tre år höjt sysselsättningen ”trots motståndet från ekonomiska eliter”. Men för många spanjorer är det andra saker som präglat mandatperioden. En rad skandaler kring Sánchez rådgivare och anhöriga har dominerat nyhetsflödet, och även El País – det medium som står koalitionen närmast – sammanfattade på måndagen perioden som ”kantad av rättsfall och korruption”.

Bostadsfrågan har blivit den hetaste politiska frågan i Spanien. En hel generation tvingas bo kvar hemma hos föräldrarna på grund av skenande priser och brist på hyresrätter. I Madrid, Barcelona och andra storstäder har hyrorna ökat långt snabbare än lönerna under det senaste decenniet. Varken det konservativa Partido Popular, som styrde 2011–2018, eller Sánchez socialdemokrater har lyckats möta den växande efterfrågan. Förslag som gynnar hyresgäster på fastighetsägarnas bekostnad är populära bland Sánchez väljare, men de löser inte grundproblemet – utbudet av bostäder ökar inte i tillräcklig takt.

Opinionsmätningarna inför valet ger de konservativa Partido Popular och högerpopulistiska Vox en majoritet i kongressen. En sådan majoritet skulle vara oberoende av de baskiska och katalanska separatistpartier som Sánchez tvingats förlita sig på – och som ständigt kräver nya eftergifter. Men högerns seger är långt ifrån given. Pedro Sánchez har gång på gång visat förmåga att resa sig ur svåra underlägen, och han är en betydligt mer effektiv talare och estradör än Partido Populars ledare Alberto Núñez Feijóo.

Valrörelsen väntas också bjuda på hårda uppgörelser inom blocken. Med radikal retorik och långtgående löften i bostadsfrågan hoppas Sánchez kunna locka till sig väljare från sina egna allierade i vänsterblocket: Sumar, Podemos och de galiciska nationalisterna i BNG. En splittrad vänsterkant kan dock öppna för högern snarare än stärka Sánchez.

För Pedro Sánchez handlar valet om betydligt mer än den politiska karriären. Riksåklagaren och ordföranden i författningsdomstolen är utnämnda av och politiskt lojala mot hans regering – en fördel han går miste om vid ett maktskifte. Flera av de pågående rättsprocesserna kan dessutom komma att drabba honom personligen.

Mest uppmärksammad är fallet med socialistpolitikern Leire Díez, som åtalats för att ha försökt hota och utpressa domare och åklagare i utredningar mot Sánchez anhöriga. Enligt uppgifter ska Díez ha försökt få kriminella att skrämma barnen till en kvinnlig domare i Badajoz som utredde och senare dömde Sánchez bror David.

Valet den 23 juli blir därmed en kamp om två skilda berättelser. Högern vill flytta fokus från bostadsbristen till korruptionsskandalerna, medan Sánchez vill göra valet till en folkomröstning om sociala framsteg mot ”ekonomiska eliter”. Vilken berättelse som får genomslag avgör inte bara vem som styr Spanien de kommande fyra åren, utan också hur de pågående rättsprocesserna utvecklas.