Hon gör opera om bortglömd tonsättare: ”Har varit en otrolig resa”

En ny opera väcker åter liv i en av 1700-talets mest gåtfulla tonsättare, Joseph Bologne, Chevalier de Saint-George. Verket ”Socker”, som har premiär den 14 oktober i Barockhallen på Historiska museet i Stockholm, berättas ur hans mors Annes perspektiv – en förslavad kvinna från Guadeloupe. Genom hennes ögon skildras en berättelse om kolonialism, slaveri och en mors kamp för sitt barns framtid.

Saint-George, född 1745 på den franska kolonin Guadeloupe, var son till en vit plantageägare och en svart kvinna som var förslavad. Tack vare faderns inflytande fick han en ovanlig utbildning för sin tid och sändes till Paris, där han snabbt gjorde sig känd som en briljant violinist, kompositör och dirigent. Han kallades ibland ”den svarte Mozart”, även om hans musik bär en alldeles egen prägel. Vid sidan av musiken var han också en skicklig fäktare och tjänstgjorde i den franska revolutionens armé. Trots sina framgångar föll han i glömska efter sin död 1799 – ett öde som delas av många tonsättare från tiden, men få med så dramatiska förutsättningar.

”Socker” är ingen traditionell biografi. Operan bygger på Saint-Georges egen musik, men sätter modern Anne i centrum. I originalintervjun bakom verket beskriver skaparna hur fascinationen för tonsättarens gudomligt vackra musik successivt vidgades till en större berättelse. Det handlar inte bara om en bortglömd kompositör, utan om maktstrukturer, hudfärg och klass – frågor som känns smärtsamt aktuella i dag. För publiken innebär det en upplevelse som både berör intellektuellt och emotionellt, med musik som enligt upphovspersonerna ”stannar i kroppen”.

Verket utforskar också ett perspektiv som sällan lyfts fram i historieskrivningen: moderns roll. Anne framställs i operan som en kvinna som offrar allt för att ge sin son en framtid. Hennes kamp blir en symbol för de oräkneliga osynliga kvinnor som format historiens stora män – ofta utan att själva få ett namn i berättelsen. Genom att låta hennes blick styra operan ger skaparna en ny dimension åt ett annars välkänt mönster av uppoffring och förlust.

Att operan sätts upp i Barockhallen på Historiska museet är ingen slump. Rummet, med sin tidstypiska arkitektur, skapar en intim kontakt mellan scen och publik – en kontrast till de stora operahusen. Det understryker verkets personliga och ifrågasättande karaktär. Den 14 oktober ges en enda föreställning, vilket gör tillfället unikt.

Kulturellt befinner sig ”Socker” i ett större sammanhang. De senaste decennierna har musikvärlden genomgått en radikal revidering av sin kanon. Verk av kompositörer med afrikanskt, asiatiskt eller kvinnligt ursprung, som tidigare osynliggjorts, har fått nytt utrymme på konsertprogrammen. Saint-George är ett av de mest slående exemplen. Hans musik uppfördes flitigt i Paris salonger under hans livstid, men försvann nästan helt från repertoaren efter hans död. Att den nu nås av en ny publik genom opera är ett tecken på en bredare rörelse inom scenkonsten att ifrågasätta vems berättelser som berättas.

För den som vill fördjupa sig ytterligare finns en växande diskografi med Saint-Georges verk, och flera internationella ensembler har på senare år specialiserat sig på hans musik. Operor som ”Socker” bidrar till att göra den tillgänglig på ett nytt sätt – inte enbart som konsertmusik utan som levande drama. Samtidigt får publiken en påminnelse om att historien sällan är entydig. De människor som format vår kultur har ofta haft livsöden präglade av motsättningar: framgång och förtryck, berömmelse och anonymitet.

Uttryckt i några få meningar är ”Socker” en opera om att bli sedd – och att försvinna. Genom att ge plats åt Anne, modern, skapar verket ett känslomässigt nav som bär hela berättelsen. Hon blir inte bara ett offer för omständigheterna, utan en aktiv kraft som kämpar för sitt barns rätt att lysa. Det är en berättelse som överskrider sin historiska kontext och talar till samtidens frågor om representation, arv och erkännande.

Med sin blandning av tidstypisk elegans, politiskt djup och personlig dramatik har ”Socker” potential att bli en milstolpe för den svenska scenkonsten. Det återstår att se hur publiken tar emot verket, men redan nu står det klart att Saint-George och hans mor har fått en röst som länge varit efterlyst.