Benjamin Netanyahu meddelade under ett regeringsmöte att Israel inte kommer att dra tillbaka sina trupper från Gaza förrän Hamas har avväpnats fullständigt. Den israeliske premiärministern avvisar samtidigt det dokument med 15 punkter som lagts fram av Donald Trumps fredsråd, det så kallade ”Board of peace”.

Netanyahu var tydlig i sitt budskap till den israeliska regeringen. IDF, den israeliska försvarsmakten, kommer inte att genomföra något tillbakadragande innan Hamas verkligen har avväpnats. Militären kommer även fortsättningsvis att avvärja hot mot både israeliska styrkor och civila medborgare, förklarade premiärministern.

Beskedet kommer vid en politiskt känslig tidpunkt för Netanyahu. Enligt färska opinionsmätningar står han inför ett tufft val i oktober, och han har samtidigt varit utsatt för intensiv press från sina högerextrema koalitionspartners att överge den planerade Gazaplanen helt och hållet. Den politiska dynamiken i Israel komplicerar därmed fredsförhandlingarna ytterligare.

Det dokument som fredsrådet presenterat innehåller en specifik mekanism för hur avväpningen ska gå till. Enligt planen ska Hamas överlämna sina vapen till ett nytt palestinskt styrande organ. I samband med denna avväpningsprocess skulle Israel börja dra tillbaka sina styrkor från Gazaremsan.

Fredsrådet förtydligade dock sitt förslag i måndags och specificerade att israeliska styrkor förväntas dra sig tillbaka bakom den så kallade gula linjen först efter att avväpningen av Hamas är fullbordad. Den gula linjen utgör den gräns som avskiljer det område som kontrolleras av israeliska styrkor på Gazaremsan från övriga områden.

Netanyahu uppgav att Israel för samtal med USA om de invändningar som den israeliska regeringen har mot fredsförslaget. Han beskrev förhandlingarna som pågående och att amerikanska sidan har framfört flera idéer. Vissa av dessa idéer är acceptabla för Israel medan andra inte är det, förklarade premiärministern utan att gå in på detaljer.

Parallellt med Gaza-frågan återkom Netanyahu också till den kärntekniska frågan gällande Iran. Han lovade att förhindra att Iran skaffar kärnvapen, ett mål som han länge hävdat att Teheran eftersträvar. Netanyahu betonade att Israel kommer att agera oberoende av hur diplomatin med Washington och arabstaterna utvecklas i denna fråga. Uttalandet signalerar att Israel är berett att agera självständigt om man bedömer att det iranska kärnvapenprogrammet utgör ett tillräckligt hot.

Reaktionerna från Hamas sida lät inte vänta på sig. Bassem Naim, som ingår i Hamas politbyrå, uttalade sig till nyhetsbyrån AFP och riktade kritik mot Netanyahu. Han framförde att Hamas förväntar sig att medlarna och garanten USA sätter press på den israeliske premiärministern och hans regering.

Naim menade att Netanyahu och hans regering måste hålla sig till den framförhandlade planen och inte tillåtas obstruera fredsprocessen av skäl som har med inrikespolitik och valkampanj att göra. Uttalandet antyder att Hamas ser Netanyahus hållning som mer driven av inhemska politiska överväganden inför valet i oktober än av genuina säkerhetshänsyn.

Situationen befinner sig således i ett dödläge där Israel kräver fullständig avväpning av Hamas innan några militära återtåg genomförs, medan Hamas och medlare vill se parallella processer där avväpning och israelisk reträtt sker samtidigt. Den politiska situationen i Israel med ett förestående val komplicerar ytterligare möjligheterna att nå en överenskommelse.

Fredsprocessen i Mellanöstern står därmed inför betydande utmaningar. USA:s roll som medlare och garant blir alltmer kritisk, samtidigt som den politiska dynamiken både i Israel och bland palestinska grupper skapar svårigheter för att hitta en väg framåt som är acceptabel för alla parter.