Netanyahu vädjar till Trump att fortsätta kriget

Under måndagen rapporterade Israels TV12, med stöd av källor från Vita huset och Jerusalem, att premiärminister Benjamin Netanyahu har vädjat till USA:s president Donald Trump om att inte acceptera det turkisk-pakistanska medlingsförslaget om vapenvila mellan Israel och Iran. Netanyahu har också bett Trump att inte ge efter för iranska krav på ett samtidigt eldupphör i Libanon, där Israel och den Iranstödda milisgruppen Hizbollah har befunnit sig i konflikt i över en månad.

Det turkisk-pakistanska förslaget, som Iran ännu inte har accepterat, innehåller en 45-dagars vapenvila som skulle följas av förtroendeskapande åtgärder från båda sidor. Iran skulle delvis öppna det strategiskt viktiga Hormuzsundet, medan USA skulle frigöra flera miljarder dollar av iranska tillgångar som för närvarande är blockerade genom amerikanska sanktioner.

Netanyahus oro grundar sig i att Iran kan bli mindre samarbetsvilligt efter en längre paus i striderna. Den israeliska premiärministern befarar att ett återupptagande av konflikten efter sex veckor skulle medföra betydande militära utgifter för USA och potentiellt skada Trumps politiska ställning på hemmaplan.

Enligt uppgifterna ska Trump ha försäkrat Netanyahu om att Iran, oavsett hur situationen utvecklas, inte kommer att tillåtas behålla sin ”tröskelstatus” – den tekniska förmågan att på kort tid producera kärnvapenstridsspetsar. Detta är en central fråga i den israeliska säkerhetspolitiken och har länge varit en av Netanyahus främsta prioriteringar.

Israels Iranexperter är samstämmiga i sin analys: trots betydande skador på landets militärindustriella komplex och flera förluster i ledarskiktet har den iranska regimen inte bara överlevt utan också stärkt sitt förhandlingsläge i flera avseenden. Den globala ekonomiska krisen som konflikten har bidragit till samt det växande motståndet mot kriget i USA har givit Irans ledning nya förhandlingskort.

För Netanyahu framstår ett scenario där konflikten avslutas utan att Iran tvingas ge upp sitt anrikade uran som särskilt problematiskt. Detta är speciellt känsligt med tanke på de kommande israeliska valen, där premiärministern har hoppats kunna använda militära framgångar som en central valfråga för att stärka sin position.

Konflikten mellan Israel och Iran har intensifierats under de senaste månaderna, med flera direkta militära konfrontationer – något som tidigare varit ovanligt mellan de två regionala rivalerna. Irans stöd till Hizbollah i Libanon och andra väpnade grupper i regionen har länge varit en källa till spänning, men den senaste tidens utveckling representerar en betydande eskalering.

Mellanösterns geopolitiska landskap genomgår nu snabba förändringar där traditionella allianser prövas och nya konstellationer formas. Turkiets och Pakistans framträdande roll som medlare illustrerar denna dynamik, där regionala makter tar en allt aktivare roll i konfliktlösning utan att nödvändigtvis invänta initiativ från västmakter.

Situationen i Hormuzsundet är särskilt betydelsefull för den globala ekonomin, eftersom omkring 20 procent av världens oljehandel passerar genom detta smala sund. Varje störning i denna handelsrutt kan få dramatiska konsekvenser för energipriser världen över.

Utvecklingen följs noggrant av aktörer inom energisektorn och säkerhetspolitiska analytiker, som ser konflikten som potentiellt avgörande för regionens framtid och den globala säkerhetsordningen. Om och hur förhandlingarna fortskrider kommer att ha långtgående konsekvenser för maktbalansen i Mellanöstern under kommande år.