Netanyahu varnar Iran: Slår tillbaka med ”full kraft”

Efter intensiva samtal och påtryckningar från USA:s president Donald Trump gick Israels premiärminister Benjamin Netanyahu under måndagen med på att tillfälligt pausa de militära attackerna mot Iran. Det bekräftar källor med insyn i förhandlingarna för nyhetsbyrån Reuters. Beslutet kommer efter det mest intensiva dygnet av militära konfrontationer mellan de två länderna sedan vapenvilan den 8 april.

Endast timmar tidigare hade Irans militärkommando meddelat att landet stoppar sina attacker mot Israel. Men beskedet kom med en tydlig varning – löftet gäller endast så länge Israel upphör med sina militära operationer mot Libanon. Detta villkor har dock visat sig vara en känslig fråga i förhandlingarna om en mer varaktig vapenvila.

Israel har gjort det klart att man inte har för avsikt att avsluta sina militära operationer i den libanesiska gränszonen. I ett tv-sänt uttalande under måndagskvällen bekräftade premiärminister Netanyahu att de militära operationerna och attackerna i södra Libanon kommer att fortsätta. Han varnade samtidigt Iran för att eventuella framtida attacker mot Israel kommer att besvaras med ”full kraft”.

Netanyahu framhöll att Iran och den Iranbakade milisgruppen Hizbollah befinner sig i ett svagare läge än någonsin tidigare, medan Israel enligt honom är starkare än någonsin. Trots detta betonade premiärministern att kampen mot dem ännu inte är över, vilket signalerar att Israel inte ser den nuvarande pausen som slutet på konflikten.

Teheran vidhåller att ett fullständigt slut på striderna i Libanon utgör en central del av den vapenvila som förhandlats fram mellan USA och Iran. Denna tolkning avfärdas dock kategoriskt av Israel. Landets försvarsminister Israel Katz har till och med öppnat för nya attacker mot Libanons huvudstad Beirut om Hizbollah fortsätter att rikta in sig på israeliska samhällen på andra sidan gränsen.

Den senaste eskalationen av våldsamheterna inleddes efter att Israel i söndags genomförde omfattande attacker mot de södra förorterna till Beirut i Libanon. Iran svarade samma kväll genom att avfyra robotar och drönare mot Israel, och attackerna fortsatte under måndagsmorgonen. Enligt en israelisk militärkälla som talat med Reuters ska Iran totalt ha avfyrat omkring 30 robotar under denna period.

Israel besvarade de iranska attackerna genom att slå till mot flera platser inne i Iran under måndagsmorgonen. En av de mest betydande målpunkterna var Karun, en stor petrokemisk anläggning som ligger några tiotal mil från Irans gräns mot Irak. Minst femton personer ska ha skadats i de israeliska attackerna, enligt statligt kontrollerade iranska medier.

Även från Jemen deltog Iranallierade Huthirebeller i attackerna genom att avfyra minst två robotar mot Israel. Enligt den israeliska militären lyckades landets luftförsvar skjuta ned dessa projektiler. Trots det intensiva dygnet av militära konfrontationer har inga dödsfall rapporterats från vare sig Iran eller Israel.

Den senaste eskaleringen av konflikten sammanföll med att kriget på måndagen pågått i exakt hundra dagar. Det intensiva våldet fick president Trump att reagera genom att gå ut på sociala medier och uppmana de inblandade länderna att ”omedelbart sluta skjuta”. Trump betonade att slutförhandlingar om fred pågår, men tillade i ett senare inlägg på Truth Social att ”ignorans eller dumhet” kan komma i vägen för en fredsuppgörelse.

Den bräckliga vapenvilan mellan Israel och Iran illustrerar de komplexa maktförhållanden som präglar Mellanöstern. Iran har under lång tid använt sina proxygrupper, däribland Hizbollah i Libanon och Huthirebellerna i Jemen, för att utöva inflytande i regionen och sätta press på Israel. Den senaste konfrontationen visar att trots internationella påtryckningar förblir grundorsaken till konflikten olöst, särskilt frågan om Irans närvaro och militära aktiviteter i Libanon och övriga delar av regionen.

Hur länge den nuvarande pausen kommer att hålla är högst osäkert, särskilt med tanke på de fundamentalt olika positionerna hos de inblandade parterna när det gäller villkoren för en mer permanent vapenvila.