Nobelpristagaren blev en handelsvara i förhandlingar – fördes ut ur Belarus med förbundna ögon

I Belarus frigavs människorättsförsvararen Ales Bjaljatski i december efter mer än fyra år i fångenskap. Trots svåra förhållanden i straffkolonin är han nu tillbaka som demokratiaktivist, med livet i behåll men med djupa spår i hälsan.

Efter månader av rehabilitering kan Bjaljatski nu återgå till sitt arbete med människorättsorganisationen Vjasna, som han grundade 1996, två år efter att Alexander Lukasjenko kom till makten. Detta var inte första gången han satt inspärrad i Belarus – under sina tre decennier som demokratiaktivist har han gripits 25 gånger och tillbringat sammanlagt över åtta år i fängelse.

”Jag kom ut, och tack och lov med livet i behåll,” säger Bjaljatski, som tilldelades Nobels fredspris 2022 medan han fortfarande satt fängslad.

Hans senaste fängelsetid började i juli 2021, sex månader efter det massiva folkupproret mot Lukasjenkos påstådda valseger. Trots att han visste att han skulle arresteras återvände han till Minsk efter en utlandsresa. Han dömdes till tio års fängelse och placerades slutligen i en straffkoloni nära staden Horki, endast en mil från ryska gränsen.

Värst var tiden i ”kartser”, en ökänd form av isoleringscell på några få kvadratmeter där han hölls i sex månader under extremt stränga förhållanden. Under denna tid hade han ingen kontakt med andra fångar och utsattes för isande kyla under vintern.

”De behandlade mig inte där. Läkarna försöker hjälpa, men det finns speciella agenter som övervakar politiska fångar, och all medicinering och behandling är beroende av deras medgivande,” berättar Bjaljatski.

Hans hälsotillstånd försämrades markant under fängelsetiden. Trots allvarliga problem med åderbråck, vilket ledde till ett svullet ben, nekades han operation i över två år. Först sommaren 2025 tilläts han få vård på ett fängelsesjukhus i Minsk.

Den 13 december förra året frigavs Bjaljatski plötsligt från straffkolonin. Med förbundna ögon transporterades han nattetid genom Belarus och över gränsen till Litauen, där han anlände till Vilnius tillsammans med andra fångar och amerikanska diplomater. Frisläppandet var resultatet av en överenskommelse mellan USA:s dåvarande president Donald Trump och Lukasjenkos regim.

Idag bor Bjaljatski i Norge med sin hustru Natalija, som fick politisk asyl i landet efter att hon reste till Oslo för att ta emot Nobels fredspris å sin mans vägnar i november 2022. Han har fått norskt utlänningspass och uppehållstillstånd.

Bjaljatski uttrycker blandade känslor kring den ”deal” mellan Trump och Lukasjenko som ledde till hans frigivning. Han betonar att det inte räcker att frige enskilda fångar när det ständigt sker nya gripanden.

”Lukasjenko söker en utväg ur det usla ekonomiska läget och vill slippa sanktionerna. Men regimen förblir vad den är. Så man måste förstå att det är byteshandel med en terrorist. Han har suttit i 32 år. Många tyckte att Orbáns 16 år vid makten var mycket, men Lukasjenko har suttit dubbelt så länge!” säger Bjaljatski.

Han är kritisk till att USA har lättat på sanktionerna mot belarusiska produkter, särskilt kaliumklorid, och spekulerar i att Trumps verkliga mål kan ha varit att försöka påverka Putins position i Ukrainakriget snarare än att frigöra politiska fångar.

Enligt Bjaljatski är det viktigt att EU och Sverige behåller en fast hållning och bibehåller sanktionerna mot Belarus. Han menar att kraven måste vara ett slut på repressionen och att en dialog inleds med oppositionen. Han understryker att det inte finns anledning att lätta på trycket så länge Belarus hjälper Ryssland i kriget mot Ukraina och tillåter utplacering av medeldistansrobotar med kärnvapenstridsspetsar på belarusisk mark.

Trots den svåra situationen är Bjaljatski försiktigt hoppfull. Han jämför dagens Belarus med Polen på 1980-talet, där regimen saknade folkets stöd och föll samman när politiska förändringar skedde i Moskva under Gorbatjov.

”Nu beror framtiden för Belarus mycket på hur Ukraina klarar sig. Förblir Ukraina självständigt och demokratiskt och blir medlem i EU öppnar sig ett klart perspektiv för oss, att vi står näst på tur,” avslutar han.

Vjasna, som Bjaljatski grundade, fortsätter att dokumentera människorättsbrott i Belarus trots att organisationen förbjöds av Högsta domstolen redan 2003. För sitt arbete har Bjaljatski mottagit flera internationella utmärkelser, inklusive Per Anger-priset (2006) och Right Livelihood-priset (2020), förutom Nobels fredspris.