EU ser nytt hopp efter Orbáns förlust i Ungern

Efter år av systematiska blockeringar från Ungerns premiärminister Viktor Orbán, andas EU-toppen nu lättnad efter oppositionsledaren Péter Magyars överraskande valseger. Magyar och hans Tisza-parti har säkrat en supermajoritet i det ungerska parlamentet, vilket potentiellt kan markera slutet på en era av vetobaserade hinder för EU:s beslutsprocesser.

Under Orbáns styre har Ungern konsekvent använt sin vetorätt för att blockera viktiga EU-beslut, från omfattande nödlån till Ukraina till nya sanktionspaket mot Ryssland. Detta har skapat frustration i Bryssel och försvårat unionens förmåga att agera enhälligt i kritiska utrikespolitiska frågor.

Även om det fortfarande råder viss osäkerhet kring Magyars exakta ståndpunkter i specifika sakfrågor, finns en utbredd förhoppning bland EU:s ledare att han kommer att föra Ungern i en mer pro-europeisk riktning. Den nya regeringen förväntas prioritera samarbete framför den konfrontationspolitik som kännetecknat Orbáns förhållningssätt till Bryssel.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har varit snabb med att försöka utnyttja den nya politiska dynamiken. Vid en presskonferens i Bryssel i måndags framförde hon ett förslag om att ändra EU:s beslutsprocess i utrikesfrågor, från kravet på enhällighet till ett system med kvalificerad majoritet.

”Att gå över till kvalificerad majoritet är nödvändigt för att undvika de systematiska blockeringar vi sett tidigare,” förklarade von der Leyen och uppmanade medlemsländerna att ”utnyttja det momentum som finns nu.”

Enligt förslaget skulle det räcka med att 15 av de 27 medlemsländerna, som tillsammans representerar minst 65 procent av EU:s befolkning, röstar för ett beslut för att det ska antas av rådet. Detta skulle effektivt eliminera möjligheten för enskilda länder att blockera viktiga beslut genom vetorätt.

Sverige har redan visat sitt stöd för en sådan reform. Statsminister Ulf Kristersson har tidigare uttryckt att den nuvarande situationen, där ett enda land kan blockera alla beslut, är ohållbar. Hans uttalanden efter det senaste EU-toppmötet tyder på att Sverige skulle välkomna en övergång till kvalificerad majoritet i utrikespolitiska frågor.

Trots den optimistiska stämningen i Bryssel är vägen framåt inte utan hinder. För att ändra röstreglerna krävs en fördragsändring, vilket i sig kräver enhällighet bland medlemsländerna. Kritiker av förslaget menar att vetorätten är en fundamental garanti för medlemsstaternas suveränitet och ett skydd mot centralisering av makt till Bryssel.

Det är också oklart hur Péter Magyar själv ställer sig till frågan. Även om han förväntas inta en mer samarbetsvillig hållning än sin företrädare, finns inga garantier för att han kommer att stödja en så genomgripande förändring av EU:s beslutsstruktur. Under valkampanjen använde faktiskt Orbáns regeringsparti Fidesz bilder av Magyar tillsammans med von der Leyen på valaffischer, i ett försök att framställa oppositionsledaren som Bryssels marionett.

Magyars seger representerar ett politiskt jordskalv i Ungern och potentiellt en ny era i relationen mellan Budapest och Bryssel. Efter år av konfrontation med Orbán hoppas EU:s ledare nu på en mer konstruktiv dialog och ett slut på de ständiga blockeringarna.

För EU som helhet kan denna politiska förändring i Ungern komma vid en kritisk tidpunkt, då unionen står inför stora utmaningar relaterade till kriget i Ukraina, relationen till Ryssland och behovet av en enad front i globala frågor. Om Magyar verkligen visar sig vara mer samarbetsvillig än sin företrädare, kan det betyda en betydande förstärkning av EU:s handlingskraft på den internationella scenen.