Kända konservativa röster vänder sig mot Trumps Irankrig

Joe Rogan, USA:s mest framgångsrika poddare med elva miljoner lyssnare per avsnitt, har nu öppet kritiserat president Donald Trumps beslut att inleda krig mot Iran. I ett avsnitt som publicerades i tisdags uttryckte Rogan stark besvikelse över presidentens agerande.

”Det verkar som galenskap baserat på vad han lovade. Jag menar, det är därför många känner sig förrådda, eller hur?” sade Rogan. ”Hans vallöfte var inga mer krig. Att sluta med alla dessa idiotiska, meningslösa krig. Och nu har vi hamnat i ett utan att han ens klart kan definiera varför vi gör det.”

Kritiken från Rogan är anmärkningsvärd med tanke på hans inflytande i den konservativa sfären. Trots att hans politiska ståndpunkt är svårdefinierad betraktas han generellt som en konservativ röst med stort genomslag i den amerikanska debatten. Rogans tre timmar långa, välvilliga intervju med Trump under valrörelsen 2024 anses av många bedömare ha varit en avgörande faktor för Trumps valseger.

Trump själv har tidigare hyllat Rogan och kallat honom ”den störste”, med god anledning tacksam för poddarens förmåga att nå ut till yngre manliga väljare, en viktig målgrupp för Republikanska partiet.

Rogan är dock inte ensam bland konservativa opinionsbildare som nu vänder sig mot presidenten. Tucker Carlson, tidigare profilerad Fox News-stjärna, reagerade omedelbart när kriget inleddes och kallade det ”helt vidrigt och ondskefullt”. Han har fortsatt med dagliga, skarpa kommentarer.

När Trump nyligen krävde ”total kapitulation” från Iran, svarade Carlson i sin podd att ett sådant krav skulle kräva att USA använder kärnvapen och dessutom var fundamentalt omoraliskt. ”Om historien ger oss någon tydlig läxa så är det att total kapitulation betyder att utländsk militär kan våldta din fru och din dotter. Alla känner till det,” sade Carlson.

Även Megyn Kelly, ytterligare en tidigare Fox News-profil, har anslutit sig till Trumps kritiker. Hon har uttryckt sin bestörtning med orden ”jag kan inte fatta att vi gör detta igen” och hävdar att det är Israels premiärminister Benjamin Netanyahu som har manipulerat Trump att gå med i kriget.

Opinionsundersökningar visar att en majoritet av Trumps väljare fortfarande stöder beslutet att gå i krig, men detta stöd minskar i takt med att de ekonomiska konsekvenserna blir alltmer kännbara för amerikanska medborgare. Rekordhöga bensinpriser är en särskilt påtaglig effekt som påverkar många amerikaner i deras vardag.

Bland konservativa opinionsbildare har två tydliga läger uppstått. De som fortsätter att stödja presidenten tillhör ofta den neokonservativa falangen, en gruppering som Trump själv tidigare har kritiserat och avfärdat som farlig för USA:s intressen. På andra sidan står profiler som Rogan, Carlson och Kelly, som nu använder Trumps egna tidigare argument mot honom.

Dessa medieprofiler har ett enormt inflytande över den amerikanska opinionen. De har en förmåga att känna av stämningar i folkdjupet och gör ofta träffsäkra bedömningar av opinionens riktning. De är dessutom skickliga opinionsbildare som många gånger överträffar republikanska politiker i förmågan att påverka den allmänna debatten.

För Republikanerna är denna öppna kritik från inflytelserika konservativa röster ett oroande tecken, särskilt inför det stundande kongressvalet i november. Splittringen inom det konservativa lägret kan potentiellt få allvarliga konsekvenser för partiets valresultat.

Trumps beslut att gå i krig med Iran innebär därmed inte bara utrikespolitiska utmaningar utan också ett inrikespolitiskt vågspel. Den växande kritiken från tidigare lojala anhängare tyder på att presidentens strategi kan komma att stå honom dyrt, både i termer av personligt förtroende och politiskt kapital inför framtida val.