Putin kan skicka trupper utomlands: ”Öppnar för fritagningar”

Den ryska statsduman har röstat igenom en ny lag som ger president Vladimir Putin utökade befogenheter att skicka militär till andra länder i syfte att ”försvara ryska medborgare”. Lagen specificerar att endast presidenten har rätt att fatta sådana beslut, vilket markerar en betydande utvidgning av Kremls utrikespolitiska verktygslåda.

Enligt den nya lagstiftningen kan Putin nu beordra militära insatser i utlandet när ryska medborgare åtalas i nationella eller internationella domstolar vars befogenheter inte erkänns av Ryssland. Detta är ett tillägg till redan existerande lagrum som tillåter militärt ingripande när beslut fattas som ”går emot ryska intressen”.

Dmitry Dubrovskiy, rysk exilforskare vid Karlsuniversitetet i Prag, beskriver förändringen som en ”rättslig motivering” för potentiella aggressionshandlingar. ”Detta är första gången som lagen uttryckligen inkluderar denna handling som ett svar på rättsliga åtgärder mot ryska medborgare,” förklarar han.

Oberoende medier har även pekat på att lagändringen kan fungera som ett skydd för Putins allierade i de högre samhällsskikten. Dubrovskiy menar att det kan vara ”en förebyggande mekanism för att motverka ’förföljelsen’ av dem ur den ryska eliten som belagts med sanktioner”.

Den ryska affärstidningen Kommersant rapporterar att Putins förtydligade mandat kan vara ett sätt för Kreml att skydda landets så kallade skuggflotta, ett nätverk av fartyg som transporterar ryska råvaror och olja under falsk flagg för att kringgå internationella sanktioner.

Under de senaste månaderna har den svenska kustbevakningen och myndigheter i andra länder bordat flera fartyg i Östersjön. Efter de första svenska insatserna mot fartygen ”Svart kaffe” och ”Strix” har två ryska medborgare, befälhavarna på fartygen Sea Owl och Caffa, häktats. Enligt mötesdokument från Kustbevakningen har dessa insatser väckt stort intresse hos utländska myndigheter och ambassader.

Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet, menar att den nya lagen skulle kunna ge Kreml möjlighet att ingripa när fartyg ur den ryska skuggflottan hålls kvar och befälhavare frihetsberövas. ”Det skulle kunna vara ett syfte. Att man öppnar för att göra exempelvis fritagningar,” säger han.

Även om ett direkt ryskt militärt ingripande inte är sannolikt i dagsläget, innebär lagändringen ändå en ny riskfaktor för stater som agerar mot skuggflottan. Detta kan potentiellt påverka hur länder som Sverige och andra Östersjöstater hanterar framtida fall med misstänkta ryska fartyg.

Flera underrättelsetjänster, bland annat den brittiska och den ukrainska, har varnat för att Ryssland rustar för ett utvidgat krig och en potentiell framtida konflikt med Nato. Hedenskog påpekar dock att Ryssland för närvarande har begränsad kapacitet att genomföra militära interventioner på andra fronter så länge invasionskriget i Ukraina pågår.

”Om en vapenvila i Ukraina skulle frigöra ryska förband, skulle Putin nu få tydligare befogenheter att skicka trupper utomlands,” förklarar Hedenskog. Han tillägger att det för Ryssland alltid är viktigt att upprätthålla en ”fasad av legalitet” för sina handlingar, trots att lagarna i praktiken används för att förtrycka medborgare och legitimera brott mot folkrätten.

Denna nya lagstiftning följer ett välbekant mönster där Kreml använder ”försvaret av ryska medborgare” som förevändning för militära aktioner utanför landets gränser. Det påminner om hur Putin rättfärdigade både annekteringen av Krim 2014 och den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022, då han talade om att ”befria” de ukrainska regionerna Luhansk och Donetsk.

Utvecklingen markerar en oroande trend i rysk utrikespolitik, där lagändringar strategiskt implementeras för att skapa juridiska förevändningar för potentiellt aggressiva handlingar mot andra suveräna stater.