Putins drömscenario: Kriget i Iran spiller över till Ukraina

Ryssland stödjer Iran i pågående konflikter medan Ukraina delar drönarkompetens

Ryssland bidrar aktivt till Irans militära förmåga genom att hjälpa landet identifiera potentiella måltavlor för motattacker, enligt uppgifter som Wall Street Journal publicerade i veckan. Detta inkluderar även amerikanska mål, som militärbaser i Mellanöstern.

Denna utveckling innebär att Ryssland nu spelar en liknande roll i Mellanösternkonflikten som USA har gjort i Ukraina. Samtidigt har Ukraina skickat ett betydande antal experter på drönarkrigföring till flera av Irans grannländer – nationer som den iranska regimen attackerar som vedergällning mot USA:s och Israels bombningar.

Ukraina har under hela det fyraåriga kriget mot Ryssland utsatts för angrepp från iranska Shahed-drönare, som numera även tillverkas på rysk mark. Ukrainska specialister delar nu med sig av sin expertis om hur man effektivast skjuter ner och stör dessa drönare.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj beskrev nyligen Ryssland och Iran som ”hatets bröder”, vilket illustrerar den växande spänningen mellan dessa maktblock.

Vad vi ser är en allt tydligare överlappning mellan två av samtidens största konflikter, för närvarande främst i form av informationsutbyte. Alliansen mellan Iran och Ryssland har existerat under lång tid, medan det västvänliga Ukraina konsekvent placerar sig på USA:s och Natos sida, inte minst för att säkra fortsatt militärt stöd för sin överlevnad.

Den retoriska upptrappningen mellan de olika lägren har nu nått en ny och potentiellt farligare nivå. Frågan som oroar omvärlden är huruvida dessa konflikter kan komma att kopplas samman även fysiskt – genom iranska attacker mot Kiev eller ryska angrepp mot mål kring Persiska viken.

För en redan ansträngd global situation skulle detta vara ett katastrofalt scenario. I Moskva tolkas dock denna utveckling ofta som fördelaktig för Ryssland. Flera ryska medier har rapporterat positivt om att en högt uppsatt iransk ledare nyligen skrev på sociala medier att ”Ukrainas hela territorium är ett legitimt mål för Iran” eftersom landet anses ha ingripit i konflikten på Israels sida.

I en intervju i tidningen Moskovskij Komsomolets spekulerar den ryske översten Levon Arzanov kring vilka ukrainska mål Iran skulle kunna angripa. Han föreslår ”centra för beslutsfattande” – en rysk eufemism för attacker mot regeringsbyggnader och parlament – något som Ryssland enligt översten ”av någon anledning hittills har avstått från”.

Artikeln framhåller även att Iran har ett omfattande nätverk av agenter som skulle kunna användas för att eliminera ukrainska ledare, även utomlands. ”Det är glädjande att Iran har intagit en logisk och korrekt position i denna fråga”, konstaterar artikelförfattaren Julia Grisjina.

Mellanösternkonflikten har redan gynnat Ryssland genom kraftigt höjda världsmarknadspriser på olja. Som en följd av detta har USA också lättat på sina sanktioner mot den ryska energisektorn, vilket ger välkomna tillskott till Moskvas krigskassa.

Konflikten har även indirekta konsekvenser som den ryska ledningen ser positivt på. De så kallade fredssamtalen mellan Ryssland och Ukraina, med amerikansk medling, har pausats på obestämd tid, något som bekräftades av Putins talesperson Dmitrij Peskov i torsdags.

Från Moskvas perspektiv har dessa samtal, som inte lett till några konkreta resultat, främst varit ett spel för att behaga Donald Trump. Nu ökar Rysslands förhoppningar om att USA:s fokus på Iran ska göra den amerikanske presidenten mer benägen att överge Ukraina.

Trump verkar inte betrakta Rysslands stöd till Iran som någon avgörande fråga. Förra veckan erkände han att Ryssland troligen hjälper Iran ”lite grann”, men utan att visa större oro över detta.

Flera ryska politiska kommentatorer föreslår att USA och Ryssland skulle kunna nå en överenskommelse där USA upphör med sitt satellitbaserade underrättelsestöd till Ukraina i utbyte mot att Ryssland slutar bistå Iran på motsvarande sätt. En sådan uppgörelse skulle uppenbart missgynna Ukraina mer än Iran.

I ryska medier uttrycks också förhoppningar om att Trump definitivt ska acceptera de ryska krigsmålen, särskilt gällande ukrainska territorier, och pressa Zelenskyj att godta ryska krav för att avsluta konflikten. Spekulationer om att USA snart kan komma att erkänna Krimhalvön som rysk territorium förekommer ofta i rysk media.

Det som tycks glädja Putintrogna bedömare mest är den växande klyftan mellan USA och dess europeiska allierade som uppstått till följd av Trumps utrikespolitik. Politologen Ruslan Pankratov hävdar i en analys att européernas ovilja att stödja USA i Hormuzsundet markerar ”början till slutet för Nato” och visar att hela västvärlden befinner sig i ett tillstånd av ”strategisk utmattning”.

Den Kremlnära statsvetaren Sergej Markov förutspår på Telegram en händelsekedja som börjar med amerikansk ockupation av ön Kharg, ett nav för Irans oljeexport, följt av ett allt djupare amerikanskt engagemang i Iran och tilltagande spänningar med europeiska allierade. Enligt denna prognos skulle Trump slutligen tvinga Zelenskyj att acceptera alla ryska krav, kriget i Ukraina avslutas, och Ryssland återupprätta normala förbindelser med Europa och USA.