Europa drabbas av en femte värmebölja i rad medan temperaturer upp mot 40 grader väntas under veckan. I Italien har myndigheterna utfärdat röda varningar för samtliga storstäder på grund av allvarliga hälsorisker. Samtidigt växer oron för att nya extrema bränder ska blossa upp i de redan hårt drabbade områdena.

Ny statistik från EU:s klimattjänst Copernicus visar nu hur extremt sommaren 2026 faktiskt har varit. Snittemperaturen för juni och juli är inte bara rekordhög – den krossar det tidigare rekordet med bred marginal. Som helhet har sommarens två första månader varit 2,8 grader varmare än genomsnittet för perioden 1991–2020. Copernicus beskriver situationen som ”en exceptionell period av extrem hetta”.

Stora delar av Västeuropa har samtidigt drabbats av svår torka, vilket ytterligare har förstärkt hettan. Samantha Burgess, strategisk klimatansvarig vid European Centre for Medium-Range Weather Forecasts, förklarar att torken har en direkt koppling till de höga temperaturerna.

”När marken torkar ut förlorar den sin förmåga att ge naturlig kylning, vilket gör att värmen lättare byggs upp. Detta är ett tydligt exempel på hur klimatförändringarna förvärrar värmeextremerna, där värme och torka i allt högre grad förstärker varandra”, säger hon i ett pressmeddelande.

Satellitdata från Copernicus visar att torkan är särskilt extrem i stora delar av Frankrike, Spanien och delar av Tyskland och Storbritannien. Den torra och heta väderläget har skapat mycket brandfarliga förhållanden, vilket har synts tydligt i de omfattande bränder som härjat i Västeuropa under sommaren. Hittills i år har en halv miljon hektar brunnit i Europa – en yta som motsvarar halva Skåne.

Laurence Rouil, chef för Copernicus Atmosphere Monitoring Service, påpekar att klimatförändringarna i allt högre grad leder till de förhållanden som gynnar storskaliga skogsbränder.

”Klimatförändringarna medför i allt högre grad den sorts heta och torra förhållanden som gynnar stora, intensiva skogsbränder i södra Europa, samtidigt som brandsäsongen sträcker sig längre norrut”, konstaterar han.

Torkan har också fått andra konsekvenser. Vattennivåerna i flera floder har varit extremt låga. I Donau har det lett till att mammutben har upptäckts på flodbädden i Bulgarien. De låga vattennivåerna har även tvingat kärnkraftverk att stänga och gjort att bevattning har förbjudits, vilket har slagit hårt mot både jordbruk och energiförsörjning.

Det är dock inte bara Västeuropa som upplever extrema temperaturer. Globalt sett var juli i år 1,47 grader varmare än förindustriell tid, enligt Copernicus – den näst varmaste julimånaden som någonsin uppmätts. I världshaven slås också nya dystra temperaturrekord. Copernicus konstaterar att man aldrig tidigare under en julimånad har uppmätt så höga temperaturer i ytvattnet som i år. 2026 är nu det fjärde året i rad med rekordvärme i haven.

Det mycket varma havsvattnet är ett tydligt tecken på att världen nu går in i en period med klimatfenomenet El Niño. Världsmeteorologiska organisationen WMO varnade nyligen för att El Niño kommer att fortsätta förstärkas framöver, med fortsatt kraftigt stigande temperaturer globalt under perioden augusti till oktober.

FN:s generalsekreterare Antonio Guterres kommenterade utvecklingen med allvarliga ord: ”El Niño blir allt starkare – och ger ytterligare bränsle åt en planet som redan står i lågor, med extrema värmekupoler, apokalyptiska skogsbränder och rekordvarma hav. Fossila bränslen spär på den här krisen”.

Rekordkavalkaden i Europa beror dock inte främst på El Niño, poängterar Ralf Döscher, forskare inom regionalt klimat på SMHI.

”Det globala klimatet blir allt varmare och Europa värms upp mer än planeten i medeltal. När det sker blir de mest extrema händelserna ännu varmare”, förklarar han.

FN:s klimatpanel IPCC har tidigare pekat ut Europa som en särskild ”hotspot” för klimatförändringarna, bland annat på grund av den snabba uppvärmningen. En förklaring till att Europa värms upp snabbare än omvärlden är att kontinenten får mindre snö, vilket gör att mindre solljus reflekteras ut i rymden. Men det finns också tecken på att högtryck oftare blir som fastlåsta över Europa.

”Det kallas atmosfärisk blockering. Förr brukade högtrycken förflytta sig österut, men nu tycks de hänga kvar”, säger Ralf Döscher.

Enligt vissa forskare kan detta bero på störningar i de luftströmmar i atmosfären, kallade jetströmmar, som tidigare skapade rotation på vädersystemen. Det är ett område där det nu bedrivs intensiv forskning, men det man ser är att högtrycken har fått en förmåga att stanna kvar längre.

På frågan om han är förvånad över hur extremt vädret i Europa har varit i sommar svarar Ralf Döscher nekande.

”Nej, det kan man inte vara. Detta har IPCC sagt länge att vi kan förvänta oss på grund av utsläppen av växthusgaser”, konstaterar han.