Rubio: Vita huset har inte gett upp Grönland

USA:s utrikesminister Marco Rubio bekräftade under en utfrågning i representanthusets utrikesutskott på onsdagen att Förenta staterna för samtal med både Grönland och Danmark om öns framtida roll i den kollektiva säkerheten. Uttalandet kommer efter månader av spänningar kring president Donald Trumps kontroversiella krav på att USA bör kontrollera den strategiskt viktiga ön i Arktis.

Rubios kommentarer bekräftar att frågan om Grönlands status fortsätter att vara högaktuell trots att den delvis har hamnat i skymundan under den pågående Irankonflikten. Spänningarna har dock fortsatt att göra sig påminda vid Natomöten och senast i maj när USA öppnade ett nytt konsulat i den grönländska huvudstaden Nuuk, vilket möttes av ilskna demonstrationer från lokalbefolkningen.

Under utfrågningen pressades Rubio hårt av den demokratiska representanthusledamoten Sarah McBride angående administrationens hållning till Grönland. McBride hänvisade specifikt till Trumps uttalande vid Världsekonomiskt forum i Davos tidigare i år, där presidenten slog fast att amerikanskt ägarskap var ett krav för att kunna försvara ön på ett tillfredsställande sätt.

McBride påpekade att denna inställning riskerar att krocka med artikel 5 i Natos stadga, den grundläggande principen om ömsesidiga försvarsgarantier mellan alliansens medlemsländer. Artikeln innebär att ett angrepp mot en medlem betraktas som ett angrepp mot alla, oavsett territoriella ägarförhållanden.

Rubio valde att inte direkt svara på frågan huruvida han personligen håller med Trump om att USA måste äga Grönland. Istället erkände utrikesministern att det är enklare att försvara ett territorium som man har ”full kontroll” över. Han antydde samtidigt att förhandlingarna fortskrider och att han snart kan ha ”goda nyheter” att dela med sig av.

Utrikesministern betonade även Grönlands strategiska betydelse för det amerikanska robotförsvaret och antydde att omfattande förändringar inom Nato kan vara nödvändiga. Han konstaterade att även om USA fortfarande är medlem i den transatlantiska alliansen behöver organisationen genomgå betydande reformer.

Trump har under lång tid argumenterat för att USA ”behöver” det naturresursrika Grönland för att kunna skydda både Arktis och amerikanska intressen mot hot från Ryssland och Kina. Ön är rik på sällsynta jordartsmetaller och andra mineraler som är avgörande för modern teknologi och försvarsindustri, samtidigt som den arktiska regionen blir allt mer strategiskt viktig i takt med att klimatförändringarna öppnar nya sjövägar och möjliggör ökad resursutvinning.

Tidigare har presidenten inte velat utesluta en militär insats för att få sin vilja igenom gällande Grönland, vilket naturligtvis orsakade stor oro hos både Danmark och Grönland. Vid invigningen av det nya konsulatet i Nuuk försökte dock USA:s ambassadör i Danmark, Ken Howery, lugna gemyten genom att förklara att militära maktmedel inte längre är ”på bordet”.

Grönlandsfrågan är dock inte ett isolerat fenomen i Trumps utrikespolitik. Sedan presidenten tillträdde i januari förra året har utökad territoriell makt stått högt på den amerikanska agendan. Trump har vid upprepade tillfällen refererat till grannlandet Kanada som USA:s ”51:a delstat”, ett epitet han även använt om Venezuela. Dessutom har presidenten hotat att annektera Panamakanalen, vilket också lett till diplomatiska spänningar.

De pågående samtalen mellan USA, Danmark och Grönland befinner sig i ett känsligt läge där säkerhetspolitiska intressen måste vägas mot internationell rätt och respekt för suveränitet. Danmark har formell suveränitet över Grönland, men ön har långtgående självstyre och det grönländska folket har uttryckt stark opposition mot amerikanska ambitioner att ta kontroll över deras hemland.

Hur förhandlingarna kommer att utvecklas och vilka ”goda nyheter” Rubio antydde återstår att se, men det står klart att Grönlandsfrågan kommer att fortsätta påverka de transatlantiska relationerna och säkerhetsdynamiken i Arktis under överskådlig framtid.