Sandra Stiskalo: De skriker om rasism mot vita efter mordet på 18-åringen

Den 18-årige studenten Henry Nowak sade nio gånger att han inte kunde andas innan han dog handfängslad på marken i Southampton i december förra året. I veckan dömdes hans mördare till livstids fängelse, och med familjens godkännande släppte polisen en video från en kroppskamera som fångar den unge mannens dödskamp.

Filmklippet visar en polisinsats som gått fundamentalt fel och har utlöst massiva reaktioner i det brittiska samhället. Det efterföljande ursinnet har varit våldsamt och brett, med protester som spridit sig över landet.

Högerextremisten Tommy Robinson höll tal inför sina anhängare utanför polisstationen i Southampton på tisdagskvällen och hävdade att händelsen handlar om ras. Nigel Farage, ledare för det högerpopulistiska partiet Reform UK, uppmanade till att svara med ”ren och skär vrede” på det inträffade.

Vad som hände den ödesdigra natten

Efter en utekväll i december stötte Henry Nowak ihop med två män. De exakta orden som yttrades vet endast de som var närvarande. Ungefär en timme senare kom ett nödsamtal från en man som uppgav att han är sikh och att hans bror blivit utsatt för ett rasistiskt angrepp.

När polisen anlände till platsen upprepade brodern att Nowak, som halvlåg mot en husfasad, förolämpat honom rasistiskt. I det offentliggjorda filmklippet hörs Nowak säga att han blivit knivhuggen och att han inte får luft.

”Det tror jag inte, kompis”, svarade en av poliserna, drog den lealösa Nowak från väggen och satte på honom handfängsel. Nowak upprepade att han inte kunde andas och vädjade om att få handfängslet avlägsnat. Polisen upplystes honom om att han var gripen för misshandel och läste upp hans rättigheter. Kort därefter dog Henry Nowak.

Domen och familjens vädjan

Domen konstaterade att Nowak huggits fem gånger med en dolk. Efter att domen lästs upp höll offrets pappa ett tal utanför domstolen där han bland annat sade att han inte vill att mordet på hans son ska ”användas för att skapa ytterligare splittring”.

Trots familjens önskan har händelsen blivit precis det – en sprängstoff för samhällelig polarisering. För radikala grupperingar på högerkanten har mordet på Nowak blivit vad mordet på amerikanska George Floyd blev för Black Lives Matter. Tusentals personer har tagit till gatorna och sammandrabbat med polisen.

Högerextremister hävdar nu att det brittiska samhället är strukturellt rasistiskt mot vita. Denna uppfattning har under veckan börjat omfamnas även av röster som tidigare ansetts mer moderat konservativa, däribland redaktörer på tidningen The Telegraph.

Vad vet vi egentligen?

Det finns ännu ingen information om den nonchalanta polismannens åsikter eller avsikter bakom hans agerande. Det som faktiskt är känt är att människor ofta söker sammanhängande förklaringar till tragedier. Det är svårt att acceptera att katastrofala, ja onda, handlingar ibland begås utan onda intentioner.

Statistik visar dock en annan bild av den brittiska verkligheten. Svarta personer i Storbritannien löper 2,2 gånger högre risk än vita att gripas av polis. Detta reser frågan: hur kommer det sig att alltfler vita i väst upplever att de är rasismens främsta offer trots att statistiken motsäger dem?

Identitetspolitikens nya ansikte

Författaren Kenan Malik förklarar fenomenet dels med en marginalisering av arbetarklassen, där just vita arbetande män förlorat i social och ekonomisk status. Dels handlar det om en fortfarande stark identitetspolitik – ett politiskt engagemang som utgår från den egna sociala, etniska eller sexuella gruppens intressen.

Under 2000- och 2010-talen företräddes identitetspolitiken främst av minoriteter och betraktades därmed som vänster. I dag har pendeln svängt och identitetspolitiken hör till högern. ”Ingen identitet är numera mer omstridd än den vita identiteten”, skriver Malik.

Detta skifte representerar en betydande förändring i det politiska landskapet, inte bara i Storbritannien utan i stora delar av västvärlden. Den vita identiteten har blivit en mobiliseringsfaktor för högerradikala rörelser som hävdar att vita systematiskt diskrimineras.

Polisens reaktion och vägen framåt

Polischefen i Hampshire har bett Nowaks familj om ursäkt och en utredning ska genomföras om polisens roll i händelsen. Men för de arga vita män som menar att de är utsatta för rasism verkar detta inte spela någon roll.

Varken lagens gång, avbön eller statistik bekommer dem. Raseriet – det vill säga känslan – verkar vara allt. Detta representerar en farlig utveckling där faktabaserad diskussion ersätts av emotionella reaktioner och där tragedier används för att driva politiska agendor.

Fallet Henry Nowak illustrerar en djupare samhällelig spricka där förtroende för institutioner eroderar och där tragiska händelser omedelbart tolkas genom ideologiska glasögon. Samtidigt som elva poliser skadats i kravaller runt om i landet, står frågan öppen hur det brittiska samhället ska kunna läka och hitta tillbaka till en gemensam verklighet baserad på fakta snarare än känslor.