Sanna Torén Björling: Spelet om den ryska oljan kommer att fortsätta

I april återupptogs oljeflödet genom den skadade Druzjbaledningen i Ukraina, vilket öppnade vägen för EU:s lån på 90 miljarder euro till det krigsdrabbade landet. Den ryska oljan nådde Ukraina vid middagstid på onsdagen och beräknades anlända till Ungern och Slovakien påföljande morgon.

För Ukraina kommer det ekonomiska stödet i ett kritiskt läge. Pengarna skapar inga överskott – varje hryvnia i den ukrainska budgeten är redan intecknad. Utbetalningen kan snarare ses som en tillfällig lättnad i landets ansträngda ekonomi innan svårigheterna fortsätter.

Sedan krigets början har Ukrainas statsbudget och försvarsmakt varit helt beroende av utländskt stöd. EU-lånet, som ska täcka tre fjärdedelar av Ukrainas budget för 2026/27, möjliggör fortsatta löneutbetalningar till offentliganställda samt nödvändiga vapenköp.

Trots detta betydande stöd kvarstår allvarliga ekonomiska utmaningar. Enligt en rapport från EU-kommissionen som Kyiv Independent tagit del av har Ukraina fortfarande ett underskott på nästan 20 miljarder euro i försvarsbudgeten för innevarande år.

Internationella valutafonden (IMF) är dessutom endast delvis nöjd med de reformer Ukraina genomfört som villkor för sina lån. Särskilt problematiska är skatteförändringarna som mött starkt motstånd bland den ukrainska befolkningen och varit svåra att få stöd för i parlamentet Verchovna rada. Förhandlingar om kompromisser kring kraven pågår fortfarande.

Viktor Orbán, Ungerns premiärminister, har använt reparationen av Druzjbaledningen som ett tillfälle att ändra landets tidigare motstånd mot EU-lånet. Detta sker strategiskt just innan han lämnar premiärministerposten. President Zelenskyj har välkomnat beskedet att lånet sannolikt kan betalas ut redan i maj.

Ryssland har svarat på denna utveckling genom att hota med att begränsa en annan viktig oljekanal. Det handlar om kazakisk olja som via Ryssland och Belarus förser ett oljeraffinaderi beläget cirka tio mil från Berlin. Enligt Financial Times hänvisar Moskva till ”tekniska problem”, men president Putin har tidigare deklarerat att Ryssland undersöker möjligheter att minska EU:s oljetillgång. Det är ingen överdrift att anta att syftet är att sätta press på Tyskland, en av Ukrainas största vapenleverantörer.

Under konflikten anklagade Ungern Ukraina för att avsiktligt fördröja reparationerna av Druzjbaledningen, som skadades vid ett ryskt anfall i januari. Kiev tillbakavisade anklagelserna men nekade samtidigt EU:s experter tillträde för att inspektera och reparera ledningen. Anmärkningsvärt nog genomfördes reparationen snabbt efter det ungerska valet.

Den ukrainska motviljan mot att låta rysk olja flöda genom landet är förståelig. Varje sålt oljefat genererar intäkter till Putins krigsmakt. Att oljeledningen nu är reparerad innebär inte automatiskt att leveranserna kommer att fungera problemfritt. De senaste veckorna har de ukrainska attackerna mot ryska hamnar och oljeraffinaderier varit både intensiva och framgångsrika. Dessa angrepp mot energiinfrastruktur kommer sannolikt att fortsätta – förutsatt att Ukraina har tillräckliga resurser för att genomföra dem.

Återupptagna oljeleveranser genom Ukraina innebär en komplex balansgång mellan ekonomiska nödvändigheter och strategiska överväganden i ett krig där energitillgångar spelar en avgörande roll för båda sidor.