En dramatisk ökning av självmord bland frihetsberövade migranter i USA väcker nu allvarliga frågor om förhållandena inom det amerikanska immigrationssystemet. Sedan president Donald Trump tillträdde i januari 2025 har minst tio personer tagit sitt liv i häkte under myndighetens Immigration and Customs Enforcement, ICE, visar en granskning från nyhetsbyrån AP.

En av de drabbade var Adriana Garzons 26-årige son. Han hade korsat den amerikanska gränsen tillsammans med sin familj 2023 och hölls därefter fången i tre månader innan han fick möjlighet att flytta till sin familj i St. Louis i Illinois. Väl där etablerade han sig snabbt i det amerikanska samhället genom att arbeta som målare och matbud.

När en domare 2024 beslutade att han skulle deporteras tillbaka till hemlandet Colombia började han spara pengar för att kunna anlita en advokat. Men i mars 2025 greps han efter att ha använt ett stulet kreditkort, som han enligt uppgift fått av en vän, i en butik. Efter gripandet omhändertogs han av ICE och fördes till ett fängelse cirka 160 kilometer från St. Louis.

Under sin tid i fängelset placerades han i isolering samtidigt som han drabbades av covid-19 med feber och frossa. På den fjärde dagen gav han en lapp på spanska till en vakt där han vädjade om att få ringa sin mamma. Endast en timme senare hittades han död i sin cell. Obduktionen fastställde att han hade tagit sitt liv. Hans död blev det första i en rad självmord bland ICE-fångar under det senaste året.

Samtliga tio personer som tagit sitt liv sedan januari 2025 har varit män. Sedan oktober har minst sju personer begått självmord, vilket är det högsta antalet för ett räkenskapsår i myndighetens historia. Normalt registrerar ICE ett eller inget självmord per år, vilket gör den nuvarande utvecklingen särskilt alarmerande.

Trumpadministrationen har vid upprepade tillfällen betonat att ICE:s operationer främst riktar sig mot våldsamma brottslingar som vistas illegalt i landet. Myndigheterna beskriver dessa personer som de ”värsta av de värsta”, enligt rapportering från CBS News. Men AP:s granskning visar en annan bild – sju av de tio personer som begått självmord var inte dömda för något våldsbrott.

Dödsfallen inträffade inom ICE:s omfattande nätverk av häkten, som omfattar både anläggningar som drivs av privata entreprenörer och länsfängelser. Granskningen avslöjar flera allvarliga brister vid dessa anläggningar som strider mot ICE:s egna standarder för hantering av frihetsberövade.

Personal ska enligt uppgifter ha ignorerat tecken på psykisk ohälsa hos de intagna och fördröjt psykiatrisk vård. Dessutom har det förekommit brister i övervakningen av personer som redan identifierats som befintliga i riskzonen för självskada. I flera fall har interner haft tillgång till föremål som de kunnat använda för att skada sig själva.

Experter som AP talat med pekar på att isolering av interner kan förvärra känslor av förödmjukelse och hjälplöshet, vilket ytterligare ökar risken för självskadebeteende. ICE har vid flera tillfällen framfört att de genomför hälsokontroller av de intagna var tolfte timme. Men vid tre av de nio anläggningar där självmorden begåtts har betydande brister i detta system upptäckts.

Homer Venters, som tidigare varit chefsläkare för New Yorks fängelser och arbetat som konsult åt ICE i frågor om att förebygga dödsfall bland frihetsberövade, beskriver situationen som djupt oroande. Han kallar ökningen av självmord för skrämmande och menar att den ”återspeglar brister i hur systemet fungerar”.

De uppdagade bristerna väcker allvarliga frågor om hur immigrationssystemet i USA hanterar sårbara individer och om de resurser och rutiner som finns på plats är tillräckliga för att skydda de frihetsberövades hälsa och säkerhet. Situationen belyser den komplexa verkligheten bakom migrationspolitiken och de mänskliga konsekvenserna av hårdare tag mot migration.

För Adriana Garzon och andra anhöriga lämnar händelserna ett tomrum och obesvarade frågor om vad som kunde ha gjorts annorlunda för att förhindra tragedierna.