Soldater följer hela förloppet – attackerna dödligare

I kriget blir drönare det dödligaste vapnet

Under krigets första år var antalet ryska soldater som skadades vid fronten betydligt högre än antalet som dog i Ukrainas attacker. Så sent som i fjol bedömde Kiev att de dödade utgjorde cirka en tredjedel av alla ryssar som oskadliggjorts – resten hade sårats i striderna, enligt underrättelsekällor till Kyiv Independent.

Men nu hävdar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att ett skifte har skett. Enligt den ukrainska ledaren är det nu fler ryska soldater som dödas än som skadas i kriget – en ovanlig utveckling i modern krigföring.

Den oberoende tankesmedjan Center for Strategic and International Studies (CSIS) publicerade i början av året en rapport som visade att 1,2 miljoner ryska soldater oskadliggjorts sedan krigets början, varav mellan 275 000 och 325 000 har dödats. CSIS understryker samtidigt att båda sidor i konflikten har motiv för att överdriva eller undanhålla sina förluster.

Rapporten slår fast att de ryska förlusterna är de största något land har lidit sedan Andra världskriget – ett faktum som belyser konfliktens brutala karaktär.

Enligt major Roger Djupsjö, lärare vid Försvarshögskolan, är den främsta anledningen till den ökade dödligheten att drönare har blivit det viktigaste vapnet vid fronten.

”Drönare kan styras till de träffar målet. Dessutom kan man ofta se resultatet med en kamera eller en annan drönare som följer händelseförloppet. Om man skjuter iväg en artillerigranat är resultatet inte lika säkert,” förklarar Djupsjö.

Under krigets gång har drönarteknologin utvecklats avsevärt. De har blivit mer pricksäkra, kan bära större sprängladdningar och kan opereras från längre avstånd. Ukrainas attackdrönare på slagfältet följs ofta av spiondrönare som kan bedöma resultaten av angreppen i realtid, vilket ökar effektiviteten.

Men utvecklingen har inte bara påverkat de ryska förlusterna. Även ukrainska soldater jagas av ryska drönare. Skillnaden är att Ukraina oftare befinner sig i en försvarsposition.

”Ukrainas soldater är också jagade, av ryska drönare. Samtidigt är Ukraina i en försvarsposition som gör det lättare för dem att skydda sig. Ryssarna behöver röra sig framåt och det är då man är oskyddad,” säger Djupsjö.

En annan faktor som påverkar fördelningen mellan dödade och sårade är de stridande parternas syn på mänskligt liv. Enligt Djupsjö använder den ryska sidan ofta sina soldater för att locka fram motåtgärder från Ukraina.

”För att de helt enkelt ska ha ihjäl de ryska soldaterna och att man därmed ska få ukrainarnas positioner. Den cyniska användningen av soldater gör att Rysslands förlustsiffror är högre,” förklarar han.

Även tillgången till medicinsk vård skiljer sig markant mellan de båda sidorna. Ukraina har etablerat ett fungerande system för att evakuera och behandla skadade soldater, medan Ryssland saknar ett motsvarande system.

”Ryssland har inget system för att föra tillbaka skadade soldater, som man har i Ukraina och i andra Västländer. Många sårade ryssar får ligga kvar och det är uppenbart att många väljer att ta livet av sig,” säger Djupsjö, som trots detta fortfarande bedömer att fler ryska soldater såras än dödas.

Fredrik Eriksson, docent i militärhistoria och lärare vid Försvarshögskolan, betonar svårigheterna med att få fram tillförlitliga siffror över förluster i krig. Han pekar på flera faktorer som komplicerar bilden:

”En person kan skadas en gång, två gånger och sedan stupa. Sedan finns det alltid desinformation, Ukraina säger en sak och Ryssland säger en annan. Det enda vi kan veta är att inget av det stämmer helt och hållet.”

Det finns även ekonomiska incitament för Ryssland att underskatta antalet döda, eftersom det ryska försvarsdepartementet måste betala ersättning till familjerna till stupade soldater. Detta kan leda till att fler soldater rapporteras som saknade istället för dödade.

En ytterligare osäkerhetsfaktor är att uppskattningar av dödsfall ofta bygger på subjektiva bedömningar från enskilda soldater. Vid ett drönarangrepp är det exempelvis operatören som avgör om attacken var dödlig och hur många som föll offer.

BBC Russia och Mediazona har hittills identifierat 216 000 ryska soldater som dödats i kriget, men mörkertalet antas vara stort.

Eriksson är pessimistisk om möjligheten att någonsin få en fullständig bild av förlusterna i konflikten: ”Det är flera saker som gör det omöjligt. Hur många nordkoreaner har stupat? Hur många har de ens varit där?”

Bristfälliga folkbokföringssystem i flera ryska delrepubliker och i ukrainska regioner som ockuperas av Ryssland försvårar också beräkningarna ytterligare.