Super Bowl: Bad Bunny slog ”alternativa” Trump-showen med hästlängder

I Super Bowls skugga: Bad Bunny bryter ny mark på amerikansk mark

Continental Sports Lounge på nedre Manhattan är fullsatt. Tv-skärmarna är så många att de knappt går att räkna. Den amerikanska fotbollsfinalen mellan Seattle Seahawks och New England Patriots har dragit full publik. Men i år handlar förhandssnacket inte bara om fotboll – utan minst lika mycket om musik och politik.

När det avslöjades i höstas att den puertoricanske superstjärnan Bad Bunny skulle stå för halvtidsshowen väckte det starka känslor. Med över 115 miljarder streams är han en av världens mest lyssnade artister, men också en som inte tvekat att uttrycka sina politiska åsikter.

Bad Bunny har varit öppet kritisk mot Donald Trump och tog nyligen tillfället i akt under Grammy-galan att kritisera amerikanska migrationsmyndigheten ICE med orden: ”Innan jag tackar gud tänker jag säga: Ut med ICE.” Detta gjorde att många undrade om han skulle komma med ett liknande politiskt budskap under halvtidsshowen, som brukar ses av mer än 100 miljoner amerikaner.

Ett par bord bort på Continental sitter sex spansktalande unga vuxna från Bronx, med rötter i olika latinamerikanska länder. Nieve Peralta, en av dem, erkänner öppet: ”Jag bryr mig faktiskt inte om fotbollen. Jag har kommit hit för Bad Bunnys skull, han är en hjälte.”

När artisten äntligen kliver fram iklädd vit smoking kan Nieve inte hålla tårarna tillbaka. Hela gruppen sjunger högljutt med i ”Debí Tirar Más Fotos”, ”Baile Inolvidable” och ”NuevaYol” – en låt som hyllar New Yorks puertoricanska befolkning.

Detta markerar ett historiskt ögonblick i Super Bowls 60-åriga historia – första gången huvudnumren i halvtidsshowen framförs på spanska. Förutom Bad Bunny gör Ricky Martin ett gästspel, liksom Lady Gaga som visserligen sjunger på engelska men med tydliga latinoinfluenser.

För Trump, som drivit igenom att engelska är USA:s enda officiella språk, blev uppträdandet ett rött skynke. På sitt sociala nätverk Truth Social skrev han att ”ingen förstår ett ord av vad den här killen säger” och kallade showen ”den sämsta NÅGONSIN”.

Trots spekulationerna avstod Bad Bunny från direkta politiska kommentarer under sitt framträdande. Hans enda möjliga politiska gest kom när han avslutade med ”God bless America” på engelska, för att sedan nämna flera latinamerikanska länder som också tillhör den amerikanska kontinenten.

”Jag tycker inte att det spelar någon roll om han säger något politiskt eller inte,” säger Nieve Peralta efteråt. ”Alla vet redan vad han tycker. Och bara det faktum att han står på den här scenen är ett statement i sig.”

Kenny Sanchez, en annan i sällskapet, tillägger: ”För oss är det här ett stolthetens ögonblick. Ett erkännande av att vi är fler än 60 miljoner latinos i det här landet, som också har rätt att synas.”

Parallellt med Bad Bunnys framträdande sändes en ”alternativ” halvtidsshow online, organiserad av konservativa Turning Point USA. Här uppträdde Trumpvänliga artister som Kid Rock och flera countrymusiker. Till och med försvarsminister Pete Hegseth medverkade via videolänk med ett budskap från sitt ”krigsdepartement”.

När det gäller själva fotbollsmatchen vann Seattle till slut finalen med 29–13, och New England var aldrig riktigt nära att hota.

Men i kampen om publiken fanns en tydlig segrare: Över 100 miljoner såg Bad Bunny, jämfört med 6,1 miljoner för den alternativa showen med Kid Rock.

För den latinamerikanska befolkningen i USA blev kvällen mer än bara en fotbollsfinal – den blev ett erkännande av deras växande kulturella inflytande i ett land där språkliga och kulturella identiteter alltmer blir politiska stridsfrågor inför det kommande presidentvalet.