Svartlistade fartyg passerar Hormuzsundet

I måndags inleddes en dramatisk utveckling i Hormuzsundet när tankfartyget Rich Starry påbörjade sin passage genom det strategiskt viktiga sundet, trots USA:s nyligen utfärdade blockad mot sjötrafik till och från iranska hamnar. Det nästan 190 meter långa fartyget hade tidigare legat utanför Dubai innan det satte kurs norrut mot sundet.

USA:s blockad skulle träda i kraft klockan 16 svensk tid på måndagen. Rich Starry observerades cirkulerande nära den iranska ön Qeshm alldeles intill sundet, och strax före midnatt accelererade fartyget och inledde sin passage genom sundet.

Fartyget uppges ha lastats med metanol i en emiratisk hamn. Det seglar under malawisk bekvämlighetsflagg, men både fartyget och dess kinesiska ägarbolag står under amerikanska sanktioner på grund av kopplingar till Iran. Detta faktum gör passagen särskilt anmärkningsvärd i ljuset av den nya blockaden.

Under natten till tisdag passerade ytterligare ett tankfartyg genom Hormuzsundet, men i motsatt riktning. Detta fartyg kom från Kina och rapporteras också vara belagt med amerikanska sanktioner efter att ha transporterat iransk och rysk last. Fartyget anlände till Irans kust tidigt på tisdagsmorgonen.

När USA:s tidsfrist löpte ut och blockaden officiellt skulle träda i kraft var det ett tredje tankfartyg som höll på att segla ut genom sundet. Även denna passage verkar ha skett utan ingripanden, trots att fartyget står under amerikanska sanktioner för transport av iransk olja.

Samtliga fartyg som har passerat ut ur Persiska viken genom Hormuzsundet har stannat kvar i Omanbukten. Det är oklart om de har förhindrats att fortsätta sin resa eller om de har tvingats betala tullavgifter till Iran för passagen.

Blockaden tillkännagavs i söndags när USA:s president Donald Trump utfärdade en order om att all sjötrafik skulle blockeras i Hormuzsundet. Den amerikanska militären preciserade senare att blockaden specifikt gäller all sjötrafik till och från iranska hamnar i både Persiska viken och Omanbukten.

Reaktionen från Iran kom snabbt. I ett uttalande i statlig television meddelade den iranska militären att om Irans hamnar inte får vara ifred kommer inga andra staters hamnar i Persiska viken heller att få vara det. Detta hot är särskilt allvarligt med tanke på att Iran under den pågående konflikten har genomfört flera motanfall mot olje- och gasanläggningar i grannländerna på andra sidan viken.

För att genomdriva blockaden har USA utplacerat en betydande militär närvaro i området. Enligt uppgifter till Wall Street Journal finns minst 15 amerikanska krigsfartyg på plats i Persiska viken och angränsande vatten.

President Trump har påstått att USA:s militär har ”utplånat” Irans flotta under konflikten, men erkänner samtidigt att landet fortfarande förfogar över många snabbgående patrullfartyg. I ett hotfullt inlägg varnade Trump: ”Varning: Om något av dessa fartyg ens närmar sig vår blockad så kommer de omedelbart att elimineras.”

Hormuzsundet utgör en av världens viktigaste flaskhalsar för internationell oljetransport, där cirka 20 procent av världens oljehandel passerar. En eskalering av konflikten i detta område skulle kunna få allvarliga konsekvenser för den globala energimarknaden och orsaka betydande prisökningar på olja.

Spänningen i regionen har ökat markant under de senaste månaderna. Blockaden representerar en dramatisk upptrappning från USA:s sida och riskerar att ytterligare försämra relationerna med Iran. Samtidigt väcker utvecklingen oro bland andra länder med intressen i regionen, särskilt de gulfstater som är beroende av fri passage genom sundet för sin export av olja och gas.