Finländare reagerar på kritik: Världens lyckligaste – eller bara nöjdaste?

När Stockholms universitet i fredags publicerade en video där professor Erik Angner förklarade att finländarna inte alls är världens lyckligaste folk, blev reaktionerna snabba och kraftfulla på sociala medier. Kommentarer som ”Svenskarna är bara avundsjuka”, ”Svenskarna är dåliga på att förlora mot Finland” och ”Ta en fika och försök nästa år igen” strömmade in.

– Jag blev överraskad över hur mycket anstöt videon väckte. Slutsatsen i den var ju inte att Sverige skulle vara lyckligare än Finland, säger Erik Angner några dagar efter publiceringen.

Angner, professor i praktisk filosofi, förklarar att det finns en viktig distinktion mellan att känna sig lycklig och att känna sig tillfreds med livet – en skillnad som ofta går förlorad i den populära debatten kring den årliga World Happiness Report.

Inom forskningen har man sedan 1950- och 60-talen skilt mellan begreppen ”lycka” och ”tillfredsställelse”. När forskare mäter lycka handlar det främst om känslotillstånd, medan tillfredsställelse snarare avser hur väl en persons förväntningar på livet överensstämmer med verkligheten.

– Det handlar också om var man lägger ribban, hur höga förväntningar man har på livet, förklarar Angner.

I den omtalade lyckorapporten har dessa begrepp blandats ihop, hävdar Angner. Trots att rapporten heter World Happiness Report mäter den främst hur tillfreds människor är med sina liv, snarare än rena känslotillstånd av lycka.

När finländarna själva får betygsätta sina liv i studien blir det i genomsnitt 7,7 på en tiogradig skala, vilket placerar Finland i topp bland världens länder när det gäller livstillfredsställelse. Detta gör Finland till det ”nöjdaste” landet i världen, inte nödvändigtvis det lyckligaste i strikt psykologisk bemärkelse.

– Om man bara ser på positiva känslor, något som enligt traditionell definition ofta kopplas ihop med lycka, hamnar Finland först på plats 39 i världen. Ser man på ren lycka är det inte Norden som hamnar i topp, utan länder som Guatemala, Paraguay och Senegal, säger Angner.

Men professorn betonar att detta inte bör ses som något negativt för finländarna. Tvärtom menar han att det i det långa loppet är viktigare att vara tillfreds med sitt liv än att ständigt uppleva starka positiva känslor.

– Finland vinner ändå det race som räknas. Man är nöjd med livet och man uppskattar det man har, konstaterar Angner.

Han påpekar att finländarna har nästan allt man kan önska sig – fred, tillgång till sjukvård, utbildning, jämställdhet och ren natur. Men enligt Angner är det kombinationen av dessa goda grundförutsättningar och rimliga förväntningar som gör att finländarna är mest tillfreds.

– Om alla vill vara snyggast eller ha en Porsche är det många som inte lyckas. Det är kombinationen av fina omständigheter och förmågan att uppskatta det man har som gör att finländarna är mest tillfreds, förklarar han.

Under de senaste åren har etiketten ”världens lyckligaste land” blivit något av ett varumärke för Finland. Finlandsinstitutet i New York lottar ut semestrar i Insjöfinland och president Alexander Stubb nämner det regelbundet i intervjuer med utländska medier.

Angner har märkt att titeln för många finländare tycks ha blivit en del av den nationella identiteten, vilket delvis kan förklara de starka reaktionerna på hans analys.

– När jag talat med finländska kollegor verkar en del tycka att det är lite pinsamt, men samtidigt är jag förvånad över att många verkar ha blivit så fästa vid titeln, säger han.

På frågan om Finland borde omprofilera sig och i stället kalla sig för världens nöjdaste folk, svarar Angner diplomatiskt:

– De som gör rapporten har fått ett enormt genomslag med den och vill knappast ändra på namnet. Men vi kunde vara mer sofistikerade när vi tolkar rapporten.

Forskningsrapporten World Happiness Report har utnämnt Finland till världens lyckligaste land nio år i rad. I studien mäts välmående i 140 länder årligen, med faktorer som tillgång till sjukvård, livslängd, frihet och jämställdhet, men också i vilken grad invånarna i landet upplevt både negativa och positiva känslor.