Sverige pekas ut som Nordens underrättelsenav – en av Europas främsta

Den franska tidningen L’Express har genomfört en omfattande undersökning där 60 nuvarande och nyligen pensionerade underrättelseofficerare har rankat Europas fem bästa säkerhetstjänster. I den uppmärksammade rankningen hamnar Sverige på en sjätteplats med 40 poäng, efter Storbritannien, Frankrike, Nederländerna, Ukraina och Tyskland.

Resultatet har väckt intresse inom säkerhetsbranschen och kastar ljus över de europeiska underrättelsetjänsternas olika styrkor och svagheter. Tony Ingesson, lektor i underrättelseanalys vid Lunds universitet, menar att Sverige inom vissa områden håller absolut toppklass, trots placeringen utanför topp fem.

Ett område där Sverige särskilt utmärker sig är signalspaning. Enligt Ingesson har landet under lång tid haft ett oproportionerligt starkt signalspaningsväsende, mycket tack vare det gynnsamma geografiska läget. Sveriges strategiska position har under decennier varit idealisk för att övervaka Ryssland och tidigare Sovjetunionen.

Förutom det geografiska läget har Sverige satsat betydande resurser på området samtidigt som landet har tillgång till stark teknisk och ingenjörsmässig kompetens. I undersökningen har flera av de tillfrågade underrättelseofficerarna valt att särskilt lyfta fram just signalspaningen som en svensk kärnkompetens och en viktig tillgång för europeisk säkerhet.

Ingesson påpekar dock att det av naturliga skäl inte är helt enkelt att rangordna olika säkerhetstjänsters verkliga kompetens. Helst ska inte ens alla på den egna myndigheten veta exakt vad man uträttar, vilket gör jämförelser komplicerade. Rankningen blir därför delvis en popularitetsmätning, även om det finns en korrelation med den faktiska kompetensen hos de olika säkerhetstjänsterna.

I toppen av listan placerar sig Storbritannien med 251 poäng, följt av Frankrike med 169 poäng. Nederländerna kommer på tredjeplats med 97 poäng, medan Ukraina tar fjärdeplatsen med 77 poäng. Tyskland hamnar på femte plats med 62 poäng. Efter Sverige på sjätte plats följer Norge med 34 poäng, Estland med 27 poäng, Polen med 22 poäng och Danmark med 16 poäng.

Ukrainas höga placering på fjärde plats är anmärkningsvärd och har väckt särskild uppmärksamhet. Landet har i skarpt läge under pågående krig genomfört flera spektakulära operationer mot ryska mål. Bedömningarna av ukrainska säkerhetstjänster är dock splittrade bland de tillfrågade officerarna.

En estnisk officer anser exempelvis att Ukraina borde vara mer effektiva i sitt arbete, medan andra bedömare berömmer landet för dess uppfinningsrikedom när det gäller hemliga operationer. Ingesson påpekar att Ukraina har lyckats med mycket under kriget, särskilt med tanke på att Ryssland är en mycket kvalificerad motståndare i många avseenden.

En historisk faktor som spelar in är arvet från Sovjettiden, särskilt vilseledningsförmågan. Enligt Ingesson är det historiskt svårt att hitta någon som varit skickligare än Sovjetunionen på att vilseleda och lura andra. Den delen verkar Ukraina nu kombinera med metoder som västerländska underrättelsetjänster är bra på, vilket skapar en effektiv hybrid.

Ett intressant resultat är att Finland inte syns på listan, trots att landet ofta beskrivs som en nation med hög beredskap och en kompetent militär. Landets säkerhetstjänster har inte gjort något större avtryck hos bedömarna som L’Express anlitat. En förklaring kan vara det i hög utsträckning påtvingade samarbetet med Sovjetunionen under åren efter andra världskriget.

Under kalla kriget fanns farhågor om att delar av de finska säkerhetstjänsterna kunde bestå av dolda sovjetspioner, vilket påverkade förtroendet internationellt. Mot slutet av Fortsättningskriget evakuerade Finland känslig utrustning och underrättelsematerial till Sverige. Denna operation gav Sverige ovärderlig kompetens som landet sedan har förvaltat och utvecklat genom årtionden.

Ingesson betonar att det är svårt att ha ett mer utsatt läge än Finland. Efter kriget hade Finland begränsade möjligheter att bygga upp ny signalspaning eftersom Sovjetunionen då hade börjat utöva påtryckningar. I dag är samarbetet mellan Finland och Sverige extremt nära, och Finland får den information de behöver från Sverige.

Det geografiska läget fortsätter att vara avgörande för underrättelseverksamhet. Sveriges position vid Östersjön och närheten till Ryssland har gett landet unika möjligheter att samla signalunderrättelser genom årtionden. Denna kapacitet har byggts upp och förfinats kontinuerligt, vilket gjort Sverige till en viktig partner för andra europeiska länder och NATO.

Rankningen från L’Express ger en sällsynt inblick i hur den internationella underrättelsegemenSkapen värderar olika länders säkerhetstjänster. Även om resultatet inte kan ses som absolut sanning, ger det en indikation på vilka länder som respekteras för sina förmågor inom detta känsliga område.