Sveriges ambassadör: ”Borde inte vara här om jag inte var lite rädd”

I Kiev råder en märklig normalitet mitt i kriget

Enligt Martin Åberg, Sveriges ambassadör i Kiev, fortgår vardagslivet för de cirka tre miljoner invånarna i den ukrainska huvudstaden trots krigets närvaro. Man får parkeringsböter, fastnar i trafikstockningar och går till jobbet som vanligt, även om kyla och elavbrott komplicerar tillvaron.

Men kriget är ständigt närvarande. De ryska luftanfallen har intensifierats med tiden. Under förra året skickade Ryssland i genomsnitt cirka 150 drönare och fem tyngre robotar per dag mot Ukraina.

På frågan om han någonsin känner rädsla svarar ambassadören dubbeltydigt:

”Å ena sidan är svaret nej, jag är inte livrädd. Å andra sidan, om jag inte vore lite rädd, så borde inte jag vara här. Man måste ha respekt för att det faktiskt är på riktigt när larmet går,” säger Åberg.

Flyglarmen inträffar oftast nattetid när utegångsförbud råder. När larmen går på dagtid förblir gatorna relativt lugna, berättar han. Förutom sirener som ljuder i staden finns det också olika mobilappar som varnar befolkningen. De flesta ukrainare följer Telegramkanaler för att få detaljerad information om vad som närmar sig och var det förväntas träffa. Först när explosioner hörs eller när apparna indikerar att tyngre projektiler är på väg söker sig människor bort från gatorna.

Svenska ambassaden har en egen säkerhetsorganisation som gör bedömningar åt personalen.

”Inom några sekunder från ett larm får jag ett sms som talar om om jag ska vara inomhus, om jag ska vara i ett hårt rum, det vill säga två väggar mellan mig och omvärlden, eller om jag ska vara i ett skyddsrum,” förklarar Åberg.

Stämningen bland invånarna i Kiev beskriver han som relativt normal. Människor har anpassat sig till krigsverkligheten.

”Men det är klart, frågar man någon eller skrapar man lite på ytan så märker man att folk är trötta. Och folk kan vara frustrerade över att Ryssland väljer att fortsätta kriga,” tillägger han.

Utöver de tragiska förlusterna i människoliv kämpar Ukraina med betydande infrastrukturproblem efter ryska attacker mot kraftstationer. Den stränga vintern har varit särskilt påfrestande för dem som saknar fjärrvärme och som tvingas förlita sig på elradiatorer. Över 1 000 flerbostadshus i Kiev står helt utan värme. Trots dessa svårigheter finns det ingen utbredd känsla av uppgivenhet, enligt Åberg.

”Den ukrainska stridsmoralen är obruten. Ukrainas krig är existentiellt, man slåss för att överleva som nation,” betonar han.

När det gäller de USA-ledda fredsförhandlingarna som pågått under det senaste halvåret är den genomsnittlige ukrainaren ganska skeptisk, enligt Åberg. Efter många olika fredsinitiativ som inte lett till resultat är befolkningen beredd att fortsätta strida tills en hållbar fred uppnås.

Angående Donald Trumps påtryckningar om att Ukraina ska hålla presidentval i maj råder politisk enighet i samhället. Människor önskar val, men först när freden är ett faktum – en åsikt som delas av president Volodymyr Zelenskyj.

”Jag har pratat med borgmästaren i Kiev, Vitalij Klytjko, och med tidigare presidenten Porosjenko, och bägge två säger samma sak: Vi ska inte ha val. Presidenten är vår president under kriget, och sen ska vi ha val,” berättar ambassadören.

Den ukrainska ekonomin visar förvånande vitalitet trots krigets påfrestningar. En betydande framgång är den sjöfartsled som landet har etablerat i Svarta havet. Leden följer den ukrainska kusten – där man lyckats driva tillbaka de ryska styrkorna – och fortsätter sedan genom rumänskt och bulgariskt vatten, för att slutligen nå Medelhavet via Bosporen i Turkiet. Denna handelsrutt har varit avgörande för att återuppta exporten av spannmål och metaller, som var Ukrainas främsta exportprodukter före kriget.

Åberg förklarar att Ukraina i stort sett finansierar sina krigsutgifter, såsom soldaternas löner, genom egna skatteintäkter. Det utländska biståndet i form av budgetstöd får inte användas till militära ändamål utan går istället till övriga delar av statsbudgeten – som infrastruktur, pensioner och sjukvård.

Det direkta militära stödet, som det nyligen beslutade svenska stödpaketet på närmare 13 miljarder kronor, utgör ett viktigt tillskott till Ukrainas försvarsförmåga.

Ambassadören uttrycker tacksamhet över sin roll som svensk representant i Ukraina, där både de omfattande statliga stöden och enskilda donationer till olika organisationer gör stor skillnad.

”Jag har sett folk få klumpar i halsen av att jag talar om att det är stödmöten i Stockholm varje vecka, oavsett väder. Bredden av stödet i det svenska samhället spelar jättestor roll. Det visar Ukraina att de inte är bortglömda,” avslutar Martin Åberg.