Sydkoreas president ber om ursäkt för adoptioner till Sverige

I torsdags bad Sydkoreas president Lee Jae Myung om ursäkt för landets roll i de internationella adoptioner som under decennier skickat tusentals sydkoreanska barn utomlands. Ursäkten framfördes till både de adopterade och deras adoptiv- och biologiska familjer.

”Jag känner djup sorg över den ångest, smärta och förvirring som sydkoreanska adopterade måste ha upplevt när de som barn skickades till främmande länder,” skrev presidenten i ett inlägg på Facebook.

Presidentens ursäkt kommer efter att en sydkoreansk sannings- och försoningskommission nyligen presenterat en rapport som visar att adoptionsprocesserna präglats av allvarliga övergrepp och kränkningar av mänskliga rättigheter. Rapporten slår fast att den sydkoreanska regeringen under lång tid brustit i sitt ansvar att skydda barnen och säkerställa att adoptionerna gått rätt till.

Sverige har varit ett av de länder som tagit emot flest barn från Sydkorea. Enligt statistik från Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd adopterades drygt 9 200 sydkoreanska barn till Sverige mellan 1969 och 2022. Detta gör Sydkorea till ett av de länder varifrån Sverige mottagit flest internationellt adopterade barn.

Frågan om internationella adoptioner har de senaste åren blivit alltmer kontroversiell både i Sverige och internationellt. I flera länder har det kommit fram uppgifter om oegentligheter, såsom förfalskade dokument, påtryckningar mot biologiska föräldrar och till och med stulna barn.

I Sverige tillsatte regeringen hösten 2021 en särskild adoptionskommission efter att Dagens Nyheter publicerat en granskande artikelserie. DN:s journalister avslöjade hur barn från bland annat Sydkorea stals från sina biologiska föräldrar under 1970- och 1980-talet för att sedan adopteras till Sverige.

Kommissionen presenterade i juni 2023 sitt betänkande med det anmärkningsvärda förslaget att alla internationella adoptioner till Sverige bör stoppas. Detta förslag innebär en fundamental omsvängning i svensk adoptionspolitik och väcker frågor om hur man ska hantera tidigare oegentligheter.

I samband med att utredningen presenterades kommenterade statsminister Ulf Kristersson (M) frågan och sade att han inte utesluter att svenska staten bör be om ursäkt till alla internationellt adopterade som kommit till Sverige under tveksamma omständigheter.

Den sydkoreanska adoptionshistorien började i stor skala efter Koreakriget (1950-1953), då tusentals föräldralösa barn skickades utomlands. Med tiden utvecklades dock detta till en omfattande verksamhet där även barn med biologiska föräldrar adopterades bort, ofta på grund av fattigdom eller socialt stigma kring ensamstående mödrar.

Många av de adopterade har som vuxna försökt spåra sina biologiska föräldrar, bara för att upptäcka att adoptionsdokumenten innehållit falska uppgifter eller att deras biologiska föräldrar aldrig gett sitt medgivande till adoption.

Presidentens ursäkt ses av många som ett viktigt steg, men kritiker påpekar att konkreta åtgärder också behövs. Dessa skulle kunna inkludera ekonomisk kompensation, hjälp med att spåra biologiska släktingar och tillgång till korrekta adoptionshandlingar.

Sydkorea är inte ensamt om att behöva konfrontera sin adoptionshistoria. Liknande problem har uppdagats i flera andra ursprungsländer, som Chile, Colombia och Etiopien. Även i mottagarländer som Sverige, USA och Nederländerna pågår nu diskussioner om vilket ansvar dessa länder har för de oegentligheter som förekommit.

Debatten om internationella adoptioner handlar inte bara om historiska oförrätter utan också om hur framtidens adoptioner ska hanteras. I många länder, inklusive Sverige, minskar nu antalet internationella adoptioner kraftigt, delvis på grund av ökad medvetenhet om riskerna för oegentligheter.