USA överger Trumps hårda linje mot Kina efter strategiskt drag

USA har i det tysta gjort en dramatisk vändning i sin hållning gentemot Kina. Den tidigare synen som etablerades under Donald Trumps första presidentperiod, där Kina beskrevs som det största säkerhetshotet mot USA, har nu övergivits. Detta framkom när Trump beordrade en omfattande omskrivning av landets nationella försvarsstrategi, enligt källor som nyligen uttalade sig för Wall Street Journal.

När det uppdaterade strategidokumentet publicerades i januari var tonen markant förändrad. Istället för hotretorik står det nu: ”President Trump strävar efter en stabil fred, rättvis handel och en respektfull relation med Kina”.

Planen som ursprungligen innebar att Trump under sin andra mandatperiod skulle sätta hård press på Kina med kraftfulla ekonomiska åtgärder, inklusive tullar som vid ett tillfälle nådde 145 procent, har lagts på is. Sedan mötet mellan Trump och Xi Jinping i Sydkorea i oktober råder vapenvila i handelskriget.

Den amerikanska administrationen har nu slopat planer på att straffa kinesiska bolag som tidigare betraktats som säkerhetsrisker. USA har även öppnat för att Kina ska få köpa halvledare från Nvidia, dock inte de mest avancerade modellerna. Amerikanska tjänstemän har samtidigt fått instruktioner att tona ned kritiska kommentarer riktade mot Kina.

Sällsynta jordartsmetaller – Kinas trumfkort

Bakom den drastiska omsvängningen ligger ett strategiskt drag från Kina som genomfördes för ungefär ett år sedan. Landet stängde då tillfälligt en stor del av sin export av sällsynta jordartsmetaller – kritiska komponenter i modern teknologi som elbilar, vindkraftsturbiner, robotar och stridsflygplan.

Kinas dominans på detta område är överväldigande: landet utvinner 70 procent av dessa metaller globalt och står för hela 90 procent av förädlingsprocessen, vilket ger Peking kontroll över den internationella marknaden.

Ett särskilt talande exempel är exporten av samarium, en sällsynt jordartsmetall som Kina nästan har monopol på. Detta ämne är avgörande för militärindustrin eftersom det behåller sin magnetiska förmåga även vid höga temperaturer. Amerikanska Lockheed Martin, världens största leverantör av försvarsmateriel, behöver enligt uppgift över 20 kilo samarium för varje nytt stridsflygplan av modell F-35.

USA har försökt etablera egen produktion genom två anläggningar, men satsningen har misslyckats av kommersiella skäl. Trots ökade ansträngningar att bryta vissa av dessa metaller på hemmaplan ligger USA fortfarande många år efter Kina i produktionskapacitet.

Toppmöte med stora förväntningar

Ett toppmöte mellan Trump och Xi Jinping är planerat i Peking den 14-15 maj. Trumps förhandlingsposition har dock försvagats avsevärt jämfört med hans ursprungliga planer. Den pågående konflikten i Mellanöstern har dessutom komplicerat situationen ytterligare, då USA:s vapenlager behöver förnyas och militärindustrin är mer beroende än vanligt av kinesiska leveranser av sällsynta jordartsmetaller.

Enligt en kinesisk professor i statsvetenskap som uttalat sig för DN kommer Kina att ta emot Trump med respekt och ingå avtal om köp av hundratals Boeing-flygplan och sojabönor – tillräckligt för att Trump ska kunna hävda framgång. USA kommer sannolikt också att försöka förhandla fram lättnader i Kinas exportrestriktioner av de strategiskt viktiga metallerna.

Från kinesisk sida finns ett annat prioriterat mål: att påverka USA:s hållning gentemot Taiwan. Med Trump fullt upptagen i Mellanöstern och med amerikanska trupper som omfördelats från Asien, ser Peking en möjlighet att flytta fram sina positioner. Den kinesiska ledningen har förstått att Trump betraktar internationell politik som en arena för affärsuppgörelser, och Xi Jinping har noggrant förberett marken för kommande förhandlingar.

För Taiwan är utvecklingen djupt oroande. En förändring i USA:s Taiwan-politik skulle vara en betydande framgång för Peking, och inget skulle betyda mer för den kinesiska ledningen än att USA börjar kompromissa om sin hållning till den demokratiska och självstyrande ön.

EU delar USA:s oro

Kinas exportkontroll påverkar inte bara USA utan oroar också EU, särskilt då det försvårar den militära upprustningen i Europa. Även om Kina lättade på kontrollen efter mötet mellan Xi och Trump förra hösten, har frågan blivit kontroversiell i dialogen mellan EU och Kina.

Enligt Europeiska handelskammaren i Kina skapar exportkontrollen osäkerhet bland europeiska företag verksamma i landet. En tredjedel av handelskammarens medlemmar som påverkats av begränsningarna söker nu alternativa leverantörer utanför Kina för dessa strategiska metaller.