Trots motstånd och rysk propaganda – nu inför EU:s fattigaste land euron

Bulgarien ansluter sig till eurozonen i hopp om ekonomisk tillväxt

Med förhoppningen om att få fart på ekonomin och locka utländska investeringar har Bulgarien nu tagit farväl till sin nationella valuta lev. Sedan den 1 januari delar Europas fattigaste land mynt med ekonomiska stormakter som Tyskland och Frankrike.

Chefen för den Europeiska centralbanken (ECB), Christine Lagarde, inledde det nya året med att välkomna Bulgarien till eurofamiljen. ”Euron är en kraftfull symbol för vad Europa kan uppnå när vi arbetar tillsammans och för den kollektiva styrka som vi kan utnyttja för att möta den globala geopolitiska osäkerhet vi står inför just nu”, sade Lagarde i ett uttalande.

Vägen till eurointrädet har dock varit lång och kantig. Processen har fått skjutas upp flera gånger, främst på grund av hög inflation och politisk instabilitet. Sedan 2020 har Bulgarien genomfört sju parlamentsval, vilket vittnar om landets betydande inrikespolitiska utmaningar. Den senaste regeringen avgick så sent som i december efter omfattande folkliga protester.

Återkommande anklagelser om korruption har också väckt frågor om landet verkligen är redo att ansluta sig till den gemensamma valutan. Trots dessa tvivel har EU-institutionerna slutligen godkänt Bulgariens inträde, vilket gör landet till eurozonens 21:a medlem.

Opinionen inom Bulgarien är dock splittrad. Enligt en undersökning från Eurobarometern stödjer endast 40 procent av bulgarerna eurointrädet, medan omkring hälften av befolkningen är emot. Någon folkomröstning i frågan har inte genomförts, vilket har kritiserats av oppositionen.

Skeptiker uttrycker oro för att euron främst kommer att gynna landets ekonomiska elit medan vanliga medborgare riskerar att drabbas av prisökningar – en effekt som observerats i andra länder som infört den gemensamma valutan. Den ekonomiska oron förstärks av att Bulgarien, trots 16 års EU-medlemskap, fortfarande är unionens fattigaste land mätt i BNP per capita.

Det finns dessutom tecken på att proryska påverkanskampanjer har försökt underblåsa motståndet mot valutabytet. Det högerextrema partiet Revival har under det gångna året organiserat protester runt om i landet, där demonstranter enligt Financial Times har synts med ryska flaggor. Under en demonstration i huvudstaden Sofia i början av förra året försökte demonstranter till och med sätta eld på Europeiska kommissionens kontor, en händelse som EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen beskrev som ”skandalös”.

På Sofias gator har slagord som ”Nej till euron” och ”Vi vill behålla levan” ekat under protesterna. Nu står dock befolkningen inför ett fullbordat faktum, och under första halvåret 2026 kommer den gamla valutan lev att användas parallellt med euron för att underlätta övergången.

För Bulgariens ekonomi kan eurointrädet potentiellt innebära flera fördelar. Minskade transaktionskostnader, ökad prisstabilitet och förbättrade förutsättningar för utländska investeringar är några av de positiva effekter som förespråkare lyfter fram. Landet hoppas också att medlemskapet i eurozonen ska stärka dess ekonomiska integration med västeuropeiska handelspartners.

Utmaningarna är dock betydande. Bulgarien har under lång tid präglats av omfattande utvandring, särskilt bland unga och välutbildade, vilket har försvagat landets ekonomiska utvecklingsmöjligheter. Social utsatthet och regionala skillnader är andra strukturella problem som euroinförandet ensamt knappast kan lösa.

Ekonomiska analytiker pekar på att Bulgarien nu måste fokusera på att genomföra strukturella reformer, bekämpa korruption och stärka rättsstaten för att fullt ut kunna dra nytta av eurons potentiella fördelar. Samtidigt krävs politisk stabilitet, något som landet har saknat under senare år.

Bulgariens väg in i eurozonen illustrerar de komplexa ekonomiska och politiska utmaningar som EU:s östra medlemsländer fortsätter att brottas med, nästan två decennier efter den stora östutvidgningen.