Trump: Andra attack mot Venezuela stoppas

I skuggan av amerikanska attacker släpper Venezuela politiska fångar

På torsdagen kom ett oväntat besked från Venezuelas parlament när talmannen Jorge Rodríguez meddelade att landet planerar att frisläppa ”ett stort antal” politiska fångar. Beskedet kommer efter en period av ökade spänningar mellan Venezuela och USA, där amerikanska militära aktioner har väckt internationell uppmärksamhet.

Flera personer har redan bekräftats fria från venezuelanska fängelser. Bland de frigivna finns oppositionspolitikern Enrique Márquez samt Biagio Pilieri, som var en nyckelperson i María Corina Machados presidentvalskampanj 2024. Corina Machado, som tidigare tilldelats Nobels fredspris, har länge varit en framträdande kritiker av president Nicolás Maduros regim.

USA:s president Donald Trump har på sin medieplattform beskrivit frisläppandet som ett tecken på att Venezuela ”söker fred”. Detta uttalande markerar en förändring i den amerikanska hållningen, då Trump tidigare hotat med ytterligare militära aktioner mot landet.

Den 3 januari genomförde USA flera flyganfall mot Venezuela, inklusive huvudstaden Caracas. Under dessa attacker ska amerikansk militär även ha gripit president Maduro, enligt uppgifter. Källor till The New York Times hävdar att minst 40 personer dödades i samband med de amerikanska attackerna, vilket har väckt stark kritik från det internationella samfundet.

Trump har nu meddelat att planerade ytterligare attacker ställs in med anledning av frisläppandet av de politiska fångarna. Dock påpekar den amerikanske presidenten att amerikanska fartyg kommer att stanna kvar i området ”av säkerhetsskäl”, vilket antyder en fortsatt spänd relation mellan länderna.

I en omfattande intervju med The New York Times har Trump uttryckt kontroversiella åsikter kring folkrätten och presidentämbetets befogenheter. ”Jag är inte bunden till folkrätten. Det enda som kan stoppa mig är min egen moral,” sade Trump i intervjun. Han fortsatte med att förtydliga: ”Jag behöver inte folkrätt. Jag är inte ute efter att skada människor.”

Presidentens uttalanden har väckt oro bland internationella rättsexperter. Trump hävdar att USA behöver följa folkrätten, men betonar samtidigt att det är han som president som har det slutgiltiga beslutet när det gäller användning av militära medel mot andra nationer. På frågan om folkrättens begränsningar svarade presidenten: ”Det beror på hur man definierar folkrätten.”

Bland de frigivna finns även fem spanska medborgare som landade i Madrid vid lunchtid på fredagen, enligt rapporter från den spanska tidningen El País. Två av dessa spanska medborgare greps 2024 när de befann sig som turister i den venezuelanska delen av Amazonas. De anklagades för att vara spanska spioner och påstods ingå i ett CIA-stött nätverk med målet att mörda president Maduro.

Spaniens utrikesminister José Manuel Albares uttryckte lättnad över frisläppandet och skrev på det sociala mediet X: ”De har äntligen kunnat återförenas med sina familjer och vänner.” Det spanska utrikesdepartementet har länge arbetat för att få dessa medborgare frisläppta och har kritiserat anklagelserna som grundlösa.

Frisläppandet av politiska fångar ses av många bedömare som ett försök från Maduros sida att minska det internationella trycket mot regimen, samtidigt som det kan vara ett sätt att inleda en dialog med omvärlden efter de amerikanska attackerna. Venezuela har under lång tid kritiserats av människorättsorganisationer för sitt hårda förtryck av politiska motståndare och civilsamhället.

Situationen fortsätter att utvecklas, och det återstår att se om detta är början på en mer omfattande diplomatisk process eller bara en tillfällig lättnad i spänningarna mellan Venezuela och omvärlden.