Trump-effekten: EU och Indien i jätteavtal

I förra veckan undertecknades ett historiskt handelsavtal mellan EU och Indien efter nästan 20 års förhandlingar. Avtalet, som beskrivs i storslagna termer av båda parter, förväntas revolutionera handelsrelationerna mellan två av världens största ekonomier.

Vid en pressträff i New Delhi uttryckte EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sin entusiasm: ”Vi gjorde det! Vi har levererat alla avtals moder. Det här är två jättar: världens andra och fjärde största ekonomi.” Indiens premiärminister Narendra Modi var lika positiv och betonade att ”det här är inte bara ett handelsavtal. Det är ett nytt recept för delat välstånd.”

Det omfattande avtalet innebär betydande tullsänkningar på de flesta konsument- och industrivaror. En av de mest märkbara förändringarna gäller den europeiska bilindustrin, som nu får väsentligt bättre tillträde till den indiska marknaden. Tidigare har indiska tullar på importerade bilar uppgått till hela 110 procent, något som kraftigt begränsat europeiska biltillverkares möjligheter på denna växande marknad.

Även om vissa känsliga jordbruksprodukter har undantagits från avtalet, förväntas handeln med livsmedel öka i båda riktningar. Europeiska producenter kommer att kunna exportera mer pasta och vin till Indien, medan indiska jordbrukare får lättare att nå den europeiska marknaden med sina grödor.

”Det historiska avtalet ger lättare tillgång till Europa för våra jordbrukare och småföretag, skapar nya möjlighet för tillverkningsindustrin och stärker samarbetet,” förklarade Modi vid pressträffen.

Förutom tulllättnader innehåller avtalet även bestämmelser om förenklad administration och stärkt varumärkesskydd, vilket förväntas underlätta för företag från båda regioner att etablera sig på den andra partens marknad.

Vägen fram till detta avtal har varit lång och utmanande. Förhandlingar inleddes redan för nästan två decennier sedan, men har under större delen av denna tid legat i dvala. Det förnyade intresset för att slutföra avtalet kan delvis förklaras av Donald Trumps återval till USA:s president. Hans uttalade intentioner om en mer protektionistisk handelspolitik har skapat oro bland både europeiska och indiska beslutsfattare.

Handelsavtalet ses därför som en strategisk markering från både EU och Indien att de föredrar en öppen och regelbaserad världshandel, i kontrast till den mer isolationistiska hållning som USA kan komma att inta under Trumps kommande presidentperiod.

För EU representerar avtalet en viktig framgång i strävandet efter att diversifiera sina handelsrelationer och minska beroendet av enskilda marknader. Indien, med sin snabbväxande ekonomi och befolkning på över 1,4 miljarder människor, erbjuder enorma möjligheter för europeiska företag.

För Indien innebär avtalet ett betydelsefullt steg i landets ambition att stärka sin position i den globala ekonomin. Tillgång till europeisk teknologi och investeringar kan accelerera Indiens industrialisering och modernisering, samtidigt som indiska företag får större möjligheter på den lukrativa europeiska marknaden.

Vid presskonferensen framträdde även António Costa, EU:s rådsordförande, med särskild entusiasm. Med ett dramatiskt grepp drog han fram sitt pass ur kavajfickan och förklarade: ”Jag är inte bara EU:s rådsordförande utan också indisk medborgare. Så ni kan förstå vilken särskild betydelse det här har för mig.” Costa, som har sina rötter i den indiska regionen Goa, personifierar på många sätt de historiska och kulturella band som förenar Europa och Indien.

Handelsexperter menar att avtalet kan bli början på en ny era av fördjupat ekonomiskt samarbete mellan Europa och Indien, med potentialen att omforma de globala handelsflödena under kommande decennier.